Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

Kunskap fylls på i källaren

Föräldradrivna extraskolor är ett komplement till den ordinarie skolan. I Malmö undervisar invandrarföreningar barn och ungdomar.

17 Sep 2012
Kunskap fylls på i källaren
Föräldrar. Hawa Hassan och Ayan Warsame pratar ofta om barnens skolgång när de träffas. Foto: Ewa Levau

Den grå plåtdörren står öppen och en doft av nybakad sockerkaka letar sig ut på gården. Här, i en källare på Bennets väg i Malmö, ligger Somaliska freds- och skiljedomsföreningen. Precis som många andra invandrarföreningar i Rosengård erbjuder de läxhjälp flera gånger i veckan.

Den långsmala lokalen är full av vuxna, barn och tonåringar. Föräldrarna, mest mammor, har samlats runt ett bord. De pratar och fikar.

— Utan utbildning kommer du ingenstans. Mina små barn kan jag hjälpa själv men min äldsta dotter har just börjat gymnasiet och den matten hon läser är för svår för mig. Det är bra att hon kan få hjälp här. Jag kan stötta genom att komma hit och ordna fika och hålla koll. Det är också bra att de mindre barnen ser att skolarbetet är viktigt och att vi tar det på allvar, säger en av mammorna, Ayan Warsame.

Barliin Ali, som just dukat fram lite energipåfyllning till de mindre barnen, menar att de här eftermiddagsstunderna är betydelsefulla även för föräldrarna.

— Vi pratar mycket om skolan när vi är här, vilka skolor som är bra och att det är viktigt med utbildning. Vi passar också på att planera andra aktiviteter, nu till hösten ska vi till exempel börja gå med barnen på simundervisning, säger hon.

Längre in i lokalen har de äldre barnen just slagit upp skolböckerna. Hashim Abdikarem, Farhan Mohammed och Erik Abrahamsson, alla tre engagerade i föreningen, hjälper och förklarar.

— En kompis, flera …, frågar Erik Abra­hamsson.

— Kompisar, utbrister Maryan Abdala och skriver ner sitt svar i boken.

Erik Abrahamsson läser socialantropologi i Lund och har via somaliska vänner fått kontakt med föreningen i Rosengård. Två gånger i veckan tar han tåget till Malmö. Som svensk är han en tillgång för de elever som behöver extra träning i svenska.

Förutom Maryans läxa i svenska är det mest matte och NO som gäller och då är det en fördel att läxhjälparna talar somaliska. Det eleverna inte förstått på svenska kan de få hjälp med på sitt modersmål. Eller helt enkelt bara förklarat en gång till, på ett annat sätt.

Hashim Abdikarem och Farhan Moham­med går själva på gymnasiet. När deras kunskaper inte räcker vänder de sig till Cabdalla Yusuf som är doktor i geologi. Han är pensionär och kom till Sverige för fyra år sedan. Han talar inte svenska men somaliska, engelska, italienska och arabiska går bra.

— På 1960-talet fick jag ett statligt stipendium för att läsa geologi i Italien. Jag har undervisat i Somalia också men nu är jag här och det här är mitt sätt att betala tillbaka till mitt land.
— Jag finns här i lokalen mellan fyra och sju för alla som behöver mig.

Cabdalla Yusuf är noga med att under­stryka att det han gör på eftermiddagarna inte konkurrerar med matte- och NO-­undervisningen i elevernas ordinarie skola. Han utgår alltid från elevernas skolböcker och det de har i läxa.

— Den svenska skolan är bra — de gör sitt jobb, men många som kommer hit har stora kunskapsluckor. Dessutom har de svårt med det svenska språket. Det är viktigt att jag inte lär eleverna något utöver det de har i läxa, det skulle bli för mycket, de har det jobbigt nog ändå. »I just help them fill the gaps«, säger han.

Somaliska freds- och skiljedomsföreningen har erbjudit läxhjälp i många år. Och de är inte ensamma. Organiserad undervisning av olika slag förekommer hos invandrarföreningar i hela landet och i Malmö är det särskilt väl utbrett.

Förutom läxhjälp kan det handla om allt från ren ämnesundervisning till under­visning som syftar till att stärka och bevara föräldrarnas kultur. Ibland är det föräldrar som undervisar, och att föräldrar får stöd för att själva hjälpa sina barn förekommer också.

Den ryska föreningen Skruv, Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland, i Malmö är ett exempel på en förening där föräldrarna själva står för undervisningen. Här har alla dessutom någon form av pedagogisk utbildning.

Nu till hösten är 65 barn anmälda till kurser i målning, teater, schack, laborativ matematik och rysk historia. Tanken är att barnen ska få en förankring i rysk tradition och historia genom att göra roliga saker.

— Det här är ett sätt att stödja barnen i deras identitetsskapande. Vi bor i ett mångkulturellt samhälle och det är bra att de får reflektera över det, träffa andra och känna att de inte är konstiga eller udda, säger Liliya Nicolaidis, verksamhetsansvarig för Skruvs barnverksamhet.

Skruv har inte någon regelrätt språk­undervisning, men eftersom alla kurser sker på ryska kommer det på köpet.

— För mig är det viktigt att kunna tala mitt eget språk med mina barn. Ska jag kunna prata med själen blir det på ryska, säger Liliya Nicolaidis.

Hos föreningen Hodi sker läxhjälpen där­emot på svenska. För ordförande Abdalla Jama, också han doktor i geologi, är det en viktig aspekt. Även om eleverna som kommer till lokalen på Lantmannagatan i Malmö för det mesta är somalisk- och arabisktalande är den i princip öppen för alla.

— Språket är nyckeln, även i ämnen som matematik, kemi och fysik. Du behöver kunna terminologin, säger han.

Abdalla Jama har ordnat läxläsning i flera år och har även egna barn som har utnyttjat stödet.

— Tanken är att vi kompletterar den ordinarie skolan — det är inte fråga om att vi ska driva en parallell skola här, det är viktigt, säger han.

I Rosengård har klockan passerat fem. En del elever är färdiga med sina uppgifter och börjar packa ihop. Och några nya dyker upp.

— Det är första gången jag är här. Min mamma berättade om den här föreningen och sa att de hjälper elever med läxan. Det lät bra så jag bestämde mig för att gå hit, säger Sahal Yusuf.

Bredvid sitter hans syster Qamar och äldre bror Abdi. Cabdalla Yusuf bläddrar fram och tillbaka i Abdis NO-bok och får fram det periodiska systemet och sedan börjar en intensiv lektion i hur atomer och molekyler är uppbyggda. Cabdalla Yusuf pekar i ­ ­boken och tar till papper och penna för att förtydliga.

Maryan Abdala glider ner på en ­ledig stol vid bordet. Hon har varit ute och tagit lite luft och nu plockar hon fram nästa läxa ur ryggsäcken, matte. Matte och biologi är favorit­ämnen och hon vill gärna bli läkare.
I hennes ordi­narie skola fick de läxhjälp tidigare men inte nu längre.

Mamma Hawa Hassan är tacksam för föreningens verksamhet och skulle inte ha något emot att möjlig­heten fanns flera dagar i veckan.

— Ska de klara sig på gymnasiet och på universitetet måste de bygga kunskaperna från grunden, säger hon.

Jobbar med kultur, idrott och språk

  • Somaliska freds- och skiljedomsföreningen startade i Malmö 1994.
  • Förutom läxhjälp arbetar föreningen för integration av nyanlända på flera sätt, till ­exempel genom administrativ hjälp, tala-svenskagrupper och kultur- och idrotts­aktiviteter.
  • Sedan 2011 driver föreningen även ett utvecklingsarbete i Somalia.
  • Föreningen har cirka 200 medlemmar.

Extraskolor vanliga i många länder

 

  • Extraskolor finns på flera håll i världen. I Nordamerika kallas de ofta kulturarvs­skolor, cultural heritage schools, och i Australien etniska skolor, ethnic schools.
  • I England används begreppet complementary schools, komplementära skolor, för att visa att de är ett komplement, och inte en ersättning, till den ordinarie skolan.
  • Forskare uppskattar att det finns närmare 5 000 komplementära skolor i England. De kan också få statligt stöd.

Alla artiklar i temat Föräldrar (22)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin