Läs senare

Låg lärartäthet ger mer lönelyft

LT granskarLärarlönelyftets pengar fördelas efter hur många elever en huvudman har. Det gör att friskolor, som ofta har lägre lärartäthet, får mer att fördela per lärare.

av Karin Lindgren
11 Apr 2017
11 Apr 2017

7 800 kronor. Så mycket mer av lärarlönelyftet får friskolornas lärare jämfört med sina kolleger i de kommunala skolorna — om lyftets pengar slås ut på alla med pedagogisk högskoleutbildning hos de olika huvudmännen. Det är en skillnad på 26 procent.

Skillnaden ökar till 11 400 kronor per lärare (38 procent) om man jämför de 25 största skolbolagen och stiftelserna med de kommunala skol­huvudmännen.

Tittar man sedan vidare på enskilda bolag ökar gapet ännu mer. Lärarna på Vittraskolorna får 53 procent mer än rikssnittet för de kommunala lärarna och de på Plusgymnasiet får nästa dubbelt så mycket.

Att det blir på det här sättet beror på att det är elevantalet som avgör hur stort stats­bidrag en huvudman får, inte hur många lärare som jobbar i skolorna. Och andelen lärare, liksom andelen behöriga, är i regel lägre i friskolorna än i kommunala skolor, även om lärartätheten skiljer sig åt också mellan kommuner.

Jonas Vlachos.

— Vi vet att friskolorna har socioekonomiskt starkare elever, särskilt i grundskolan. Systemet gynnar både skolor som har lägre lärartäthet av den anledningen och huvudmän som har valt en icke lärarintensiv pedagogik av andra skäl, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Han tycker att regeringen har valt en märklig konstruktion för fördelningen av lärarlönelyftet med tanke på att man brukar uppmana huvudmännen att vara generösa mot skolor med stora socio­ekonomiska och språkliga utmaningar.

Därför blir det skillnader

Lägre lärartäthet i friskolor

— Det förs ofta fram att lärare på dessa skolor bör ha hög­re lön. Men nu har man alltså utformat ett statsbidrag som leder till motsatsen. Jag tror inte att regeringen och/eller Skolverket tänkt efter riktigt när man utformat systemet, säger Jonas Vlachos.

Ett alternativ hade, enligt honom, varit att utgå från antalet lärare i stället för från antalet elever och basera fördelningen av pengarna på huvudmännens samlade lönesumma för lärarna.

I regeringens förordningstext för statsbidraget till lärarlönelyftet står det att pengarna ska fördelas efter huvudmännens genomsnittliga elevantal de tre senaste åren.

Andreas Spång.

— Vi utgår helt och hållet från hur förordningstexten är skriven, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Så sent som den 3 april sade utbildningsminister Gustav Fridolin att mer resurser och fler behöriga lärare till de skolor som har det tuffast ingår i färdplanen mot en jämlikare skola. Men högskoleminister Helene Hellmark Knutsson, ansvarig i regeringen för lärarlönelyftet, har inte för avsikt att ändra sättet att fördela de tre årliga miljarder som ingår där. Enligt henne var det en medveten poäng att använda samma system som för förstelärartjänsterna.

Helene Hellmark Knutsson.

— Vi hade en diskussion om hur en eventuell viktning skulle kunna se ut men eftersom vi ville få ut så mycket som möjligt av lärarlönelyftet snabbt valde vi en ansökningsmodell som var välkänd av huvudmännen. Tidigare har vi fått kritik för att alla sökbara bidrag har olika kriterier. De är svåra för huvudmännen att sätta sig in i, säger hon.

Att 90 procent av pengarna gått åt redan i första omgången tycker hon visar att det var rätt tänkt.

Men är det rätt att lärare som är anställda av huvudmän som har valt en lägre lärartäthet gynnas, på bekostnad av dem som jobbar där lärartätheten är hög?

— Det är olyckligt att många friskolor ligger under kommunerna när det gäller behöriga lärare. Detta kan vara en väg att öka andelen hos de fristående huvudmännen. På sikt ska vi inte ha en lägre andel behöriga i vissa skolor, säger Helene Hellmark Knutsson.

Så gjorde vi

Lärarnas tidning har jämfört fördelningen av lärarlyftspengarna med kommunernas och de fristående huvudmännens antal pedagogiskt högskoleutbildade lärare.

Vi har tittat på alla kommuner och fristående huvudmän som rekvirerade pengar för hösten och räknat på hela deras bidragsramar för läsåret 2016/2017. En hel del mindre friskolor samt kommunerna Enköping, Eskilstuna, Ulricehamn och Älvkarleby är inte med.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin