Läs senare

Lägg kraft på källkritiken

LedareLärare måste få tid att utveckla sin digitala kompetens för att kunna lära elever känna igen alternativa fakta och falska nyheter.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Det pågår ett informationskrig. På Youtube, nyhetswebbar och klickbetessajter tävlar redaktörer, individer och organisationer om vår uppmärksamhet.

Vissa intressen är rent kommersiella — annonsförsäljning står i fokus när kvälls­tidningen har rubriken ”Här fångas odjuret på film (starka bilder)”. Vi klickar, underhålls, förfasas och konsumerar reklam.

Andra aktörer vill påverka vårt sätt att tänka och agera. Det kan handla om främlingsfientliga sajter som Breitbart eller Avpixlat som presenterar så kallade alternativa fakta. Här är det inte alltid så noga med sanningen och källorna, men artiklarna ger oss intrycket av seriös journalistik. Just nu har vi också, som bekant, en president i världens mäktigaste nation som varken skyr fake news eller alternativa fakta.

Vi översköljs av information och desinformation.

Makten över tanken och historieskrivningen kallas på modernt kommunikationsspråk för storytelling. Den som berättar den bästa, mest attraktiva och trovärdiga historien vinner vårt sätt att tänka. Men det är egentligen inget nytt. Världens kanske äldsta PR-kampanj finns att beskåda i Bayeux i norra Frankrike. Den så kallade Bayeux-tapeten skildrar normandernas erövring av England år 1066. Den är ett försvar av Vilhelm Erövrarens anspråk på England och användes under många år för att pränta in budskapet i befolkningen.

Men det har onekligen hänt saker sedan medeltiden. I dag fullkomligt översköljs vi av både information och desinformation samtidigt som vi har levt flera generationer med fri press som följer pressetiska normer och riktlinjer. Våra hjärnor tolkar gärna en nyhetstext eller videoklipp som ett verk författat med journalistiska metoder och baserat på trovärdiga källor — bara de yttre attributen följer nyhetsnormen.

Behovet av källkritik har förmodligen aldrig varit större än i dag. Men vilka förutsättningar vi lärare har att utveckla källkritiskt förhållningssätt och lära ut det skiljer sig mycket åt. Enligt Skolverkets IT-uppföljning från 2016 arbetar var fjärde lärare i grund­skolan inte alls med att lära ut källgranskning på internet och fyra av tio lärare säger att de har stort behov av kompetensutveckling inom källkritik.

Lärarförbundet har länge krävt en natio­nell strategi för digitaliseringen i skolan. I våras presenterade Skolverket äntligen nationella IT-strategier med målet att till år 2022 säkerställa en likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg i svensk förskola och skola.

Det är inte en målsättning som kommer vara självuppfyllande. För att den ska uppnås måste Sveriges kommuner och fristående skolor visa stor förändringskraft för att säkra både tillgången till och utvecklingen av digitala verktyg. Möjligheterna måste flyttas in i lärares och elevers vardag. Lärares förutsättningar att delta i kompetensutveckling och få tid att utveckla den egna digitala kompetensen, källkritisk kunskap och nya undervisningsmetoder måste säkras.

Att ge oss lärare rätt verktyg att rusta barn och elever med såväl digital kompetens, digital etik och källkritiskt förhållningssätt är en framtidsfråga och en förutsättning för att värna vårt demokratiska grunduppdrag i ­skolan.

ur Lärarförbundets Magasin