Läs senare

Lägre elevresultat trots skolsatsningar

BehörighetNiondeklassarnas studieresultat går åt fel håll. Färsk statistik visar att både andelen gymnasiebehöriga och snittbetyget har försämrats sedan i fjol. Resultatet förvånar Skolverket.
– Vi har vridit och vänt på siffrorna men hittar ingen förklaring till resultaten, säger enhetschef Jesper Brohede.

Statistik som publicerats i dag visar att närmare 19.000 niondeklassare, motsvarande 17,5 procent, lämnade grundskolan i våras utan att vara behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Det genomsnittliga meritvärdet, snittbetyget, har också sjunkit sedan i fjol.

Den som trodde att det positiva trendbrottet i den senaste Pisaundersökningen skulle få genomslag även i betygsresultaten fick alltså fel.

– Vi hade trott att betygsresultaten skulle ligga på samma nivå som förra året. Vi kan inte se några stora förändringar i samhället som skulle kunna förklara nedgången, säger Jesper Brohede och syftar på att den stora flyktingvågen, med många nya som kom in i svensk skola och fick betyg direkt, ligger två år tillbaka.

Statistiken visar dessutom tydligt att resultatförsämringen syns i alla grupper – även bland dem som är födda i Sverige eller kom till Sverige som småbarn. Endast i den lilla gruppen ”okänd bakgrund” har resultaten förbättrats. I den gruppen finns nyanlända som inte blivit folkbokförda – och de är färre än i fjol – samt elever med skyddad identitet.

Mot bakgrund av alla de omfattande insatser som gjorts för att stärka och förbättra skolan hade snarare en förbättring varit att vänta.

– Man kan mycket väl tänka sig att satsningarna skulle hjälpa till att lyfta resultaten, men samtidigt har många av dem kommit på senare tid och kanske inte hunnit få en större effekt på betygen, säger Jesper Brohede.

En förklaring till de sämre betygen skulle kunna vara att lärarna blivit tuffare i sina bedömningar.

– Vi har inga som helst belägg för det, men visst skulle man kunna spekulera i det. Det har ju förts en debatt om betygsinflation och att det satts glädjebetyg, säger Jesper Brohede.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger att resultat grundas under de första skolåren. Därför väntar han med spänning på betygsresultaten i årskurs 6, som publiceras i slutet av oktober.

– Utifrån att vi måste börja med att få kvalitet redan i lågstadiet, och att det gjorts satsningar där under flera år, bör vi kunna se förbättringar hos de elever som går år sex, säger han.

Skolverkets statistik visar också att det är fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Barn till högutbildade är i mycket högre grad behöriga till gymnasieskolan än barn vars föräldrar har kortare utbildning.

Av de högutbildades barn blev 95 procent gymnasiebehöriga, av barn till dem med högst gymnasieutbildning blev 78 procent behöriga – en skillnad på 17 procentenheter.

Dessutom har flickorna fortsatt påtagligt bättre resultat än pojkarna: 86 respektive 79 procent behöriga, en skillnad på 7 procentenheter. Men man kan notera att killarnas resultat faktiskt förbättrats, om än marginellt, sedan i fjol.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) förvånas inte över resultaten.

– Nej, den varningsklockan som ringde mycket tydlig i Pisa är att vi måste bryta ojämlikheten i skolan. Det framgår också i Skolverkets redovisning att vi har en stor ojämlikhet i skolan, och då kan vi inte få en växande kunskap, säger han och påminner om att regeringen lägger sex miljarder framåt på ett större statligt ansvar för ökad jämlikhet i skolan.

Men det har gjorts olika satsningar ett antal år. När ger det resultat i betygen?

– Vi börjar se underliggande positiva tendenser, som att fler söker sig till läraryrket och att vi har statliga avtal om skolutveckling på cirka 200 SKOLOR. Det ska vi bygga ut. Men att bryta en skolutveckling som pågått sedan början av 2000-talet är ett hårt arbete, säger Gustav Fridolin.

Andel behöriga och snittbetyg

Andel elever (i procent) som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 2015-2017, samt genomsnittligt meritvärde (16 ämnen):

 

ÅrTotaltFlickorPojkarGenomsnittligt
meritvärde
201585,687,383,9217,1
201683,187,779,0216,3
201782,586,479,2215,7

Källa: Skolverket/TT

ur Lärarförbundets Magasin