Ingår i temat
Digitalisering
Läs senare

Lång väg kvar till digital likvärdighet

Att kunna använda digitala verktyg jämställs i dag med att kunna läsa och skriva. Men elevernas tillgång till IT och vad lärarna kan i ämnet varierar mycket.

26 Okt 2016

28 procent av eleverna i grundskolan har fått eller har fått låna en egen dator eller surfplatta av skolan. 72 procent har det inte.

17 procent av grundskol­lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas källkritiska förmåga på internet. 25 procent jobbar inte med frågan över huvud taget.

60 procent av grundskolorna har en IT-plan. 40 procent har det inte.

Det är tre exempel på hur det står till med den digitala likvärdigheten i landet.

— Om alla elever ska få en lika god digital kompetens förutsätter det att tillgången till IT-verktyg är lika god överallt. Men vi ser att det skiljer sig en hel del. Det kan bero på att skolhuvudmännen prioriterar olika, säger Peter Lindkvist, ­undervisningsråd på Skolverket.

Av Skolverkets senaste uppföljning på området  »IT-användning och IT-kompetens i skolan«  framgår också att ­lärarnas behov av stöd och kompetensutveckling är stort (se grafik). I princip har det inte hänt någonting jämfört med när Skolverket mätte detta för fyra år sedan. 

— Det gäller alla de parametrar vi mäter. Från grundläggande ordbehandling till att använda IT som pedagogiskt verktyg och förebygga kränkningar på nätet, säger Peter Lindkvist.

Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Den definieras som grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt förmågan att kunna använda internet på ett säkert och kritiskt sätt. 

— Om IT används på rätt sätt i skolan kan det bidra till en bättre kunskap i svenska, matematik och andra ämnen. Men man måste komma ihåg att den digitala kompetensen också är viktig i sig, säger Peter Lindkvist.

I brist på digitala verktyg till varje elev har det blivit vanligare att elever får ta med sig en privat dator eller surfplatta hemifrån för att använda i undervisningen. Sju av tio grundskolor tillåter detta, jämfört med sex av tio för fyra år sedan.

— Det behöver inte betyda att skolorna gör fel, men man kan ju ifrågasätta hur likvärdigt det blir om en del inte har någon dator eller surfplatta att ta med, säger Peter Lindkvist. 

År 2022 ska de digitala förutsättningarna för lärare och elever vara likvärdiga, enligt Skolverkets förslag till nationell IT-strategi, som presenterades i april. Det lär krävas stora satsningar på både fortbildning och infrastruktur (säkra nätverk, teknisk utrustning och support) om det målet ska bli verklighet. 

— Digitala och tekniska verktyg blir bara hjälpmedel om lärarna kan använda dem och får avgöra när och hur de ska användas, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. 

— Här krävs en stor lyhördhet för professionens bedömningar, fortsätter hon.

Digitaliseringen är med i Lärarförbundets nya likvärdighetspolicy, som antogs vid senaste förbundsstyrelsemötet. 

— Den är med eftersom den digitala kompetensen är så viktig och eftersom det ser så enormt olika ut i landet. Vi kan inte bygga utbildningen på att elever ska ta med sig utrustning hemifrån. Skolan ska vara kompensatorisk, säger Johanna Jaara Åstrand.

.

Alla artiklar i temat Digitalisering (15)

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej