Läs senare

Lärarbristen störst i förskolan

Behovet av lärare de närmaste åren blir störst i förskolan. Men även grundskolan och gymnasiet skriker efter personal samtidigt som andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen ökar.

av Torbjörn Tenfält
08 Jun 2017
08 Jun 2017

 

Skolverkets nya lägesbedömning spär på de senaste årens många larmrapporter om tillståndet i skolan. Stress och ökad arbetsbelastning gör att många lärare lämnar yrket, samtidigt som lärarbristen är akut i många kommuner.

– Den stora tillströmningen av nyanlända har ändrat förutsättningarna och gör att lärarbehovet ökar ytterligare, säger Therese Ahlqvist, enhetschef på Skolverket.

Av de cirka 160000 asylsökande som Sverige tog emot under 2015 var drygt 70000 barn. Förra året minskade antalet till cirka 29000, varav en tredjedel var barn.

– Vi väntar fortfarande på statistik från SCB för att se hur tillströmningen påverkar behovet av lärare i de olika åldersgrupperna. Det vi så här långt vet är att det behövs många fler lärare inom vuxenutbildningen, framför allt i svenska för invandrare, säger Therese Ahlqvist.

Den nya prognos som Skolverket arbetar med visar att rekryteringsbehovet väntas bli särskilt stort inom förskolan. Under perioden 2014-2029 behövs nästan 60000 heltidstjänster.

Inom grundskolan är det framför allt årskurserna 7-9 som behöver ett nytillskott. Fram till 2029 beräknar Skolverket behovet till 24000 heltidstjänster.

Gymnasieskolan behöver både lärare till allmänna ämnen och yrkesämnen, cirka 13000 heltid i varje kategori.

I sin lägesrapport slår Skolverket fast att lärarnas och förskollärarnas arbetsmiljö behöver förbättras för att fler ska vilja bli lärare, stanna kvar i yrket och återvända till det om de har hoppat av.

– Arbetsmiljön är en nyckelfaktor, det ser vi både i vår egen undersökning om attityder till skolan och i rapporter från SCB om stress och arbetsbelastning. När det samtidigt är lärarbrist är detta så klart en utmaning, säger Therese Ahlqvist.

Skolverket uppmanar såväl staten som huvudmännen att ge lärare och annan skolpersonal bättre förutsättningar till kompetensutveckling.

– Vi pekar också på att man bör anställa andra kategorier i skolan, till exempel lärarassistenter och administrativ personal, för att minska belastningen på lärarna.

Skolverket bidrar själv till utvecklingen med insatser inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen.

– Vi behöver fortsätta utveckla tillgänglig och flexibel kompetensutveckling, till exempel i form av uppdragsutbildningar, men också kollegialt lärande som vi vet fungerar väldigt bra, säger Therese Ahlqvist.

En oroväckande utveckling är att andelen lärare utan pedagogisk högskoleexamen ökar.

Det gör att Skolverket uppmanar regeringen att permanenta Lärarlyftet, som gäller fram till 2018 och ger verksamma lärare en möjlighet att komplettera sin legitimation med fler behörigheter.

– Huvudmännen behöver få mer långsiktiga förutsättningar att planera kompetensutvecklingen, säger Therese Ahlqvist.

ur Lärarförbundets Magasin