Läs senare

Lärare flyr skolor i utsatta områden

Skillnaden i hur skolorna lyckas rekrytera utbildade lärare växer. Förlorarna är elever med lågt utbildade föräldrar, visar Lärarnas tidnings granskning.

09 Dec 2015
Lärare flyr skolor i utsatta områden
Grafik: Henrik Malmsten

Lärarnas tidning har granskat hur andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har förändrats de senaste tre åren. Resultatet är entydigt: utbildade lärare söker sig i allt högre grad till skolor där eleverna har välutbildade föräldrar.

På tre år har andelen lärare med lärarexamen ökat från 87,5 till 90 procent i de 20 kommunala skolor i landet där elevernas föräldrar har högst utbildning. I de 20 skolor med lägst utbildningsnivå bland föräldrarna har andelen minskat från 83,7 till 80,6 procent. Gapet växer även i alla lokala områden som Lärarnas tidning granskat, det vill säga landets fem största kommuner samt Stockholms län (se grafik).

Olle Burell (S), skolborgarråd i Stockholm, tror att skillnader i skolornas arbetsmiljö har betydelse för att lärare söker sig till vissa skolor. Den förhärskande synen på vilka skolor som bedöms vara framgångsrika är en annan faktor.

— Så länge vi är fixerade vid avgångsbetygen kommer fler lärare att söka sig till skolor med höga betyg. Vi måste bli bättre på att i stället uppmärksamma skolornas framsteg, säger Olle Burell.

Johan Törnroth, ordförande för Lärarförbundets avdelning i Stockholm, är oroad men inte förvånad över utvecklingen.

— Man måste ta till alla till buds stående medel för att öka attraktionen i ytterstadsskolorna, både genom löner och organiseringen av arbetet. Det görs inte tillräckligt i dag, anser Johan Törnroth.

Han befarar att det i första hand blir legitimerade lärare som lämnar skolor med alltför hög arbetsbelastning. Trycket på legitimerade lärare har ökat i och med deras utvidgade ansvar för exempelvis betygsättning. Om för lite görs åt arbetsbelastningen i ytterstadsskolorna riskerar legitimationsreformen därmed att driva på utvecklingen ytterligare.

— Vi har ännu inte sett konsekvenserna av legitimationen men jag tror att de kan blir stora, säger Johan Törnroth.

Stockholm har redan en modell för resursfördelning utifrån socioekonomiska förhållanden. Den aspekten fanns också med i den senaste löneöversynen.

— Vi ska göra en satsning på att locka skickliga rektorer till skolor med extra stora utmaningar. Vi vill också utveckla en modell för att få erfarna lärare till de skolorna, berättar Olle Burell.

Göteborg har det snabbast växande gapet i granskningen. Staden är uppdelad i stadsdelsområden och skolorna saknar kommunövergripande ledning och uppföljning. Det kan vara en bidragande orsak, misstänker Elisabet Mossberg, ordförande för Lärarförbundets avdelning i Göteborg.

— Det verkar också ha blivit en huggsexa om lärare med särskild kompetens inom exempelvis svenska som andraspråk och modersmål. Göteborg har tagit ett stort ansvar när det gäller ensamkommande flyktingbarn och de har fördelats på fler skolor än tidigare, säger hon.

Per-Arne Andersson är direktör för utbildning och ­arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting.

— Det krävs en stor ansträngning för att bryta det här som verkar vara en trend. På vissa skolor räcker det inte med att höja lärarnas löner med uppemot 10 000 kronor. Man måste också skapa en intressant pedagogisk miljö för lärarna, säger han.

Att bryta utvecklingen är nödvändigt, enligt Stockholms skolborgarråd Olle Burell:

— Vi kan inte ge upp vissa delar av staden. Vi måste bestämma oss för att ha bra skolor i alla stadsdelar, säger han.

Så gjorde vi

Skolorna är grupperade efter föräldrarnas utbildningsnivå enligt Skolverkets databas Salsa. Ett snitt har räknats fram för de skolor som har högst respektive lägst utbildningsnivå.

Med pedagogisk högskoleexamen avses examen till lärare, fritidspedagog eller förskollärare. De skolor som saknar data för alla tre åren 2012—14 har inte ingått i urvalet.

Källor: Skolverkets databaser Siris och Salsa.

ur Lärarförbundets Magasin