Läs senare

Lärare i Turkiet kräver sin rätt

ReportageUygar Özdemir är en av mer än 20 000 lärare som stängts av i utrensningar efter kuppförsöket i Turkiet. Han hävdar sin oskuld och längtar till jobbet.

16 Sep 2016
Lärare i Turkiet kräver sin rätt
»En mardröm«, säger Uygar Özdemir som tror att han från tagits sitt pass och jobb på grund av ett bankkonto. Foto: Alexandra Howland

Foto: Alexandra Howland

Det var som att vakna upp i en skräckfilm. När jag först fick veta att jag stängts av kunde jag inte tro att det var sant, säger idrottsläraren Uygar Özdemir.

Det är tidig morgon i Istanbul, ett brummande buller hörs från rusningstrafiken och Uygar Özdemir ser trött ut. Han har haft svårt att sova ända sedan den 15 juli, då hela världen chockades av tv-bilder med stridsvagnar på gatorna och militärer som sköt mot demonstranter och bombade parlamentet. Mer än 240 personer dödades innan kuppmakarna gav upp försöket att gripa makten i Turkiet.

Uygar Özdemir följde utvecklingen från en semesterresa utomlands. Fyra dagar efter kuppförsöket fick han ett samtal från sin skolas chef som bad honom komma tillbaka till Turkiet för ett viktigt besked.

— När jag kom till passkontrollen på flygplatsen i Istanbul togs passet ifrån mig.

Det var som att ridån för mitt liv gick ned. På ett ögonblick var jag av med både jobb och pass. Allt togs ifrån mig.

På skolan fick Uygar Özdemir ett dokument där det stod att han är misstänkt för samröre med Fethullah Gülens terrororganisation — som turkiska myndigheter kallar den religiösa rörelse som pekas ut för att ligga bakom kuppförsöket.

— Det var som att ridån för mitt liv gick ned. På ett ögonblick var jag av med både jobb och pass. Allt togs ifrån mig, säger Uygar Özdemir.Foto: Alexandra HowlandDokumentet som Uygar Özdemir fick i sin hand ser precis likadant ut för alla de över 80 000 offentliganställda som tagits ur tjänst. Där står att personen i fråga är misstänkt på grund av uppgifter om propagandaverksamhet eller finansiellt stöd till Gülenrörelsen.

— Jag har absolut ingenting med Fethullah Gülen att göra. Jag är aktiv i fackföreningen Egitim Sen som står till vänster, jag tror på demokrati och har alltid varit kritisk mot de religiösa nätverkens inflytande i Turkiet.

Uygar Özdemir tror att han blivit avstängd på grund av ett bankkonto i en bank som står Gülenrörelsen nära.

— Jag skulle hjälpa min familj att investera besparade pengar. Banken ansågs då vara helt legitim, en bank som alla andra. De hade förmånliga villkor och jag kunde aldrig föreställa mig att bankkontot en dag skulle göra mig misstänkt för att stödja en terrororganisation, säger Uygar Özdemir.

Lärarfackföreningen Egitim Sen har kartlagt avstängda medlemmar och menar att det finns många fall som Uygar Özdemirs, där personer har stängts av på grund av bankkonton.

— Så vitt vi förstår har samtliga lärare med konton i banken Bank Asya stängts av. Det visar på hur godtyckliga de här utrensnings­processerna är, säger Aysun Oral, jurist på Egitim Sen.

Jag kunde aldrig föreställa mig att bankkontot en dag skulle göra mig misstänkt för att stödja en terrororganisation.

— Vi försvarar inte Gülenrörelsen på något sätt. Däremot värnar vi om våra medlemmars rätt att inte straffas utan rättsliga grunder, säger Hüseyin Tosu, talesperson för Egitim Sen i Istanbul.Foto: Alexandra Howland

Trots att Gülenrörelsen är mycket hemlighetsfull och det inte finns något formellt medlemskap är rörelsens starka representation i samhällslivet inte någon hemlighet i Turkiet.

Hundratusentals anhängare till ledaren Fethullah Gülen, som lever i exil i Pennsyl­vania i USA, har under flera årtionden tagit allt större plats i det turkiska rättsväsendet, i näringslivet och framför allt inom utbildningssektorn, där en hel del rekrytering till rörelsen ägt rum.

Själva kallar anhängarna rörelsen för hizmet, mission eller tjänst på svenska. De beskriver sig som en filantropisk och fredlig islamisk rörelse som betonar vikten av ­utbildning och interreligiöst samarbete. ­Deras kritiker menar däremot att de har en sektliknande karaktär med en mycket mörk sida som inte drar sig för att använda hänsynslösa metoder för att uppnå sina makt­ambitioner.

Länge stod rörelsen nära president Recep Tayyip Erdoğan och regeringspartiet AKP, men efter eskalerande fientligheter mellan de forna allierade är gülenisterna numera stämplade som statsfiender i Turkiet.

Fackföreningen Egitim Sen menar att deras medlemmar orättvist drabbas av den öppna konflikten mellan två religiösa maktsfärer.

— Vi vill betona att våra medlemmar inte har något med gülenisterna att göra, säger fackrepresentanten ­Hüseyin Tosu.

— Tvärtom var vi kritiska till hur deras lärare tillsattes med hjälp av nepotism på ­skolor i Turkiet, långt innan de blev osams med regeringen.

Han och en grupp andra fackligt aktiva har samlats utanför ett kvinnofängelse i ­Istanbul för en manifestation till stöd för den fängslade författaren Asli Erdoğan.

»Vi vill ha demokrati — varken kupp eller undantagstillstånd« står det på en banderoll som Hüseyin Tosu håller i.

Demonstranterna turas om att läsa högt ur författarens böcker i en megafon, så att ljudet når över de höga fängelsemurarna och förmodligen hörs av den fängslade författaren själv.

Foto: Alexandra Howland

— Efter kuppförsöket tar regeringen tillfället i akt och drar åt snaran också mot oss som engagerar oss för demokrati, trygghet på ­arbetsmarknaden och minoriteters rättig­heter. Trots att det är glasklart att vi inte har något samröre med kuppmakarna, säger Hüseyin Tosu.

Jag är tränare för skolans basketlag. Mitt i allt det här oroar jag mig också för vad som ska hända med laget.

Totalt har mer än 140 lärare från Egitim Sen blivit avstängda. Fackförbundets jurist berättar att de drabbade antingen stått med på listor som skapats av utbildningsministeriet eller blivit angivna som gülenanhängare av arbetsgivare eller kolleger.

— Laglösheten och undantagstillståndet har gett arbetsgivarna fria tyglar att göra sig av med misshagliga. Det skapar ett skräckvälde och många medlemmar hör av sig till oss och mår mycket dåligt, säger juristen Aysun ­Orhal.

Foto: Alexandra HowlandÄven idrottsläraren Uygar Özdemir är på plats utanför kvinnofängelset för att demonstrera för den fängslade författaren.

— Jag vägrar ge upp hoppet om rättvisa, både för författaren Asli Erdoğan och för min egen del, säger han.

Uygar Özdemir har skapat ett upprop på nätet för att han ska få återvända till jobbet. Det har skrivits under av nära 1 000 personer. Många elever har uttryckt sitt stöd och lärarkolleger har gjort en insamling så att Uygar Özdemir kan anlita en advokat och överklaga avstängningen.

Samtliga avstängda lärare kommer att få sina fall prövade i en kommission, som ska upprättas av utbildningsministeriet. Men processen kan ta lång tid och snart börjar höstterminen på Turkiets skolor. Uygar Özdemir plågas av tanken på att han inte får vara med när eleverna återvänder från sommarlovet.

— Jag är tränare för skolans basketlag. Mitt i allt det här oroar jag mig också för vad som ska hända med laget.

Tre fack

  • Vänsterprofilerade Egitim Sen har 120 000 lärare som medlemmar. Är liksom Lärarförbundet medlem i Education International.
  • Egitim Bir Sen har 400 000 medlemmar och står regeringspartiet AKP nära.
  • Aktif Egitim, som anklagas för att stå Gülenrörelsen nära, har efter kuppförsöket stängts och de 15 000 medlemmarna har tagits ur tjänst.

ur Lärarförbundets Magasin