Läs senare

Lärare ska kunna slå larm anonymt

Friskolornas riksförbund startar en visselblåsartjänst. Där ska lärare kunna ­larma anonymt om missförhållanden på friskolor.

22 Jan 2014

— Syftet med visselblåsartjänsten är att både riksförbundet och våra medlemmar ska få en tidig förvarning om brister i verksamheten. Om det finns medlemmar som bryter mot vår branschetik så vill vi veta det, säger Claes Nyberg som är vd för Friskolornas riksförbund.

Det blir en webbaserad visselblåsartjänst och målet är att den ska sjösättas under våren. Den tekniska driften kommer att skötas av ett fristående företag och Friskolornas riksförbund ska därmed inte få tillgång till identiteten på visselblåsare som vill vara anonyma.

Friskolornas riksförbund kommer också att erbjuda rådgivning genom tjänsten. Personer som överväger att slå larm ska få hjälp att bedöma om ett förhållande är att betrakta som olagligt eller oetiskt.

— Beroende på vad det gäller så kan vi råda personen att anmäla saken till arbetsgivaren, polisen, Skolinspektionen eller facket. I vissa fall kan vi ta över ärendet om anmälaren vill det, säger Claes Nyberg.

Kan man lita på att ni är oberoende och inte råder vissel­blåsare att hålla inne med information som kan skada fri­skolorna?

— Vårt mål är att komma till rätta med brister i vår bransch. Om någon av våra medlemmar bryter mot lagen eller vår etiska plattform så tar vi avstånd från dem.

Lärarförbundet är positivt till initiativet.

— Allt som syftar till att under­lätta för enskilda att göra sin röst hörd och påtala oegentligheter är positivt. ­Sedan får man se om det får någon betydelse i realiteten eller om det bara är en image­grej, kommenterar Mathias Åström som är förhandlingschef på Lärarförbundet.

Samtidigt tycker han inte att en visselblåsartjänst kan ersätta ett starkt meddelarskydd, vilket lärare i friskolor saknar.

— Om man har påtalat oegent­ligheter internt men inte får gehör för sina synpunkter så måste det finnas ett fullgott skydd om man sedan går vida­re till medierna, säger han.

Kirsi Piispanen, som är jurist på Lärarförbundet, varnar för att visselblåsare kan stå utan skydd om visselblåsartjänsten inte lever upp till löftet om anonymitet.

Hon anser att det bör finnas ett avtal mellan visselblåsaren och de ansvariga för tjänsten, där de förbinder sig att inte röja visselblåsarens identitet för arbetsgivaren eller andra.

— Om någon bryter mot anonymitetslöftet så kan det leda till att den anställde blir utan jobb eller får sämre löne­utveckling. Utan ett bindande avtal blir det svårt för användaren att lita på anonymitetsskyddet, säger hon.

Claes Nyberg på Friskolornas riksförbund tycker att det är något som förbundet får titta närmare på.

— Jag har inget problem med ett avtal om det blir funktionellt och fungerar juridiskt.

Susanne Fransson är docent i rättsvetenskap vid Göteborgs universitet och har skrivit en bok om »whistleblowing«. Hon är skeptisk till anonyma larmsystem.

— Jag vill ha ett öppet arbets­liv. Anonyma anmälningar ger ingen diskussion på arbetsplatsen och leder inte till ökat inflytande för anställda eller facket, anser hon.

Varför skulle det ena utesluta det andra?

— Den som slår larm anonymt nöjer sig med det i stället för att ta diskussionen på jobbet, tror Susanne Fransson.

Stärkt skydd för anmälare

En statlig utredning har fått i uppdrag att se över skyddet för arbetstagare som slår larm om missförhållan­den, oegentligheter eller brott.

Ett problem med den nu­varande lagstiftningen är att den är så svåröverskådlig att arbetstagare kan ha svårt att bedöma riskerna med att slå larm.

Utredningen ska lämna sitt förslag i maj.

Foto: Colorbox

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin