Läs senare

Lärares fortbildning viktig del av regeringens digitala skolplan

DigitaliseringDigital kompetens får större tyngd i skolans styrdokument. För att lärarna ska klara undervisningen lovar regeringen att se till att de får tillräcklig kompetensutveckling.
– Det ser vi som det allra viktigaste i det här beslutet, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

av Torbjörn Tenfält
09 Mar 2017
09 Mar 2017
Presskonferensen om digital kompetens i skolan hölls på Tekniska museet i Stockholm.

Ny lydelse i skolans uppdrag

Digitaliseringen tar större plats i läroplanerna, bland annat genom en ny lydelse i skolans uppdrag:

  • ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.”

Mer fortbildning, praktiska tips från Skolverket och bättre lärarutbildning. När tre ministrar presenterade första steget i ett antal beslut för att höja den digitala nivån i skolan var det ingen hejd på välvilligheten mot lärarkåren. Samtidigt slog de fast att programmering inte blir ett eget ämne, utan ska bakas in i teknik, matematik, samhällskunskap och ytterligare några ämnen.

Både Anna Ekström (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) framhöll att det är gott om tid för skolans huvudmän att göra verklighet av de förändringar av grundskolans och gymnasiets styrdokument som regeringen fattade beslut om på torsdagen. Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner ska från höstterminen innehålla skrivningar som tydliggör skolans uppdrag och stärker elevernas digitala kompetens. Ett år senare måste de nya riktlinjerna följas.

– Skolans huvudmän ska se till att lärarna får kompetensutveckling. Men det är lätt att skriva sådana här ändringar i en läroplan i Stockholm, det svåra är att se till att det genomförs på ett bra sätt i alla klassrum, säger Anna Ekström.

Vilka påtryckningsmöjligheter har regeringen för att se till att den fortbildningen verkligen kommer till stånd?

– När det blir skarpt läge läsåret 2018/19 och Skolinspektionen granskar undervisningen på skolorna ser man om de här delarna finns med eller inte. Om man då inte som huvudman säkerställt att lärarna har den kompetens och de verktyg de behöver för att kunna undervisa får man föreläggande och i yttersta fall vite, säger Gustav Fridolin.

Hur stärker ni utbildningen av blivande lärare?

– Lärarutbildningen har också att anpassa sig till de kursplaner och ämnesplaner som gäller.

Det är genom beslut om läroplaner, kursplaner och ämnesplaner som staten styr innehållet i undervisningen.

Gustav Fridolin framhåller att regeringen varje år investerar 140 miljoner kronor i de nationella skolutvecklingsprogrammen, som ska vara ett stöd för huvudmännen i deras arbete med att ge lärarna fortbildning.

– Huvudmannen ska säkerställa att det finns tid för fortbildning, vi att det finns ett innehåll, säger han.

Beslutet att införa programmering som ett inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt teknik och matematik, följer Skolverkets tidigare rekommendation.

Varför blir inte programmeringen ett eget ämne?

– Framför allt för att det är så tätt kopplat till andra ämnen. Vi förbjöd inte Skolverket att föreslå det, men vi såg inte framför oss att det skulle landa i det, säger Gustav Fridolin.

Digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) hoppas att förändringarna av skolans styrdokument och att digitaliseringen får en mer framträdande roll kan bidra till att utvecklingen i offentliga sektorn tar fart. Så här långt ligger den långt efter andra sektorer i omställningen till ett mer digitalt samhälle. Att programmering får en mer framskjuten plats i undervisningen är nödvändigt av arbetsmarknadsskäl, menar han.

– Även om man är bra på att surfa i telefonen och använda internet hyggligt behöver man i skolan samtala mer om riskerna och möjligheterna med digitaliseringen. Ska Sverige klara konkurrenskraften framöver måste vi få många fler ungdomar som intresserar sig för programmering, säger Peter Eriksson

Anna Ekström betonar vikten av att elever och lärare utvecklar fler färdigheter än de tekniska. Inte minst i ämnet samhällskunskaper finns stora möjligheter att ta upp digitaliseringen på ett bredare sätt. För att kunna delta som aktiv samhällsmedborgare krävs idag goda kunskaper om källorna till den information man får via nätet.

– Behovet av källkritik har aldrig varit tydligare än i dag, säger hon.

Kompletteringar av grundskolans kursplaner

Matematik

  • 1–3: Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
  • 4–6  + 7-9: Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.
  • 7–9: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Teknik

  • 1–3: Att styra föremål med programmering.
  • 4–6: Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • 7–9: Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras. Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering. Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

Samhällskunskap

  • 4–6: Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt. Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • 7–9: Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering. Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Svenska och svenska som andraspråk

  • 1–3: Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • 4–6: Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
  • 7–9: Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.

Biologi, fysik och kemi

  • 7–9: Hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till ämnet, såväl i digitala som i andra medier.

Slöjd

  • 7–9: Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

Ändringar i gymnasieskolan ämnesplaner

Matematik

  • Förtydliganden och förstärkningar av arbete med digitala verktyg men i vissa kurser även tillägg av programmering.

Samhällskunskap

  • Förtydliganden av hur digitaliseringen påverkar samhället och en förstärkning av medie- och informationskunnighet

Svenska och svenska som andraspråk

  • Digital läsning och digitala texter omfattas tydligare liksom digitaliseringens påverkan på texter och kommunikation.

ur Lärarförbundets Magasin