Läs senare

Lärarförbundet verkar ha kört i diket om vinsterna

DebattHistoriskt sett har Lärarförbundet varit drivande i kampen för en likvärdig skola. Därför är det mycket märkligt att förbundet säger nej till Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar i välfärden, skriver Mats Norrstad och Sten Svensson.

Om debattörerna

Mats Norrstad

medlem i Nätverket för en likvärdig skola och fd ledamot i Lärarförbundets styrelse.

Sten Svensson

medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Ilmar Reepalus utredning, Ordning och reda i välfärden, har väckt stor uppmärksamhet och mycket debatt. För första gången har en offentlig utredning analyserat de problem som privatiseringen av välfärden fört med sig. Utredningens huvudbudskap är att de privata vinsterna inom välfärdssektorn måste begränsas för att välfärdstjänsterna ska kunna bli mer likvärdiga.

Att Reepalus förslag ogillas av de privata företag och branschorganisationer som verkar inom välfärdssektorn är inte konstigt. De tjänar flera miljarder kronor om året på välfärden och de ser att dessa vinster är hotade. Därför har de lagt ut mycket stora summor i omfattande kampanjer mot förslaget.

Nu finns ju inte välfärden till för att aktiebolag ska tjäna pengar utan den är till för att alla medborgare ska får en så bra och likvärdig sjukvård, omsorg och skola som möjligt för de skattepengar vi betalar. I en demokrati har alla barn och unga rätt till en bra skola.

För att kunna få vinst måste ha de ha ett positivt segregerat elevurval och låg lärartäthet.

Men det är just det som systemet med vinstdrivna skolaktiebolag inte klarar av att leverera. För att kunna få vinst måste ha de ha ett positivt segregerat elevurval och låg lärartäthet. De måste även spara in på annat som, elevvård, läromedel, utrustning och skolbibliotek. Om man tar ut en vinst på ett par miljoner kronor per skola går det oundvikligen ut över kvaliteten i verksamheten. Ökad skolsegregation och låg kvalitet är följden av aktiebolagens vinster.

Illustration: Colourbox

Att det är dåligt för skolan och samhället är ställt utom allt tvivel. Det är därför en klar majoritet av väljarna säger nej till vinster i välfärden. Sverige är världsunikt med att ha ett marknadssystem där skattepengar går till stora vinster i aktiebolag och riskkapitalbolag. Reepalus utredning visar att om aktiebolagens vinstjakt stoppas, kan mellan 3–4 miljarder kronor per år återföras till de offentliga verksamheterna för att stärka kvaliteten och arbetsmiljön där.

De vinstdrivna aktiebolagen är också dåliga för dem som arbetar i välfärden. Den ökade skolsegregationen skapar stora arbetsmiljöproblem i de negativt segregerade skolorna och det drabbar de anställda i de kommunala skolorna. Detsamma gäller för de vinstdrivna skolorna, det dränage på pengar som sker går ut över lärarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor. Dessutom har de privatanställda lägre löner och hos en del mindre arbetsgivare är de också utan kollektivavtal.

LR och Skolledarförbundet, stöder Reepalus förslag medan TCO och Lärarförbundet verkar ha kört i diket.

Därför är det mycket märkligt att Reepalus förslag fått nej även av flera stora fackliga organisationer. Bland huvudorganisationerna har LO sagt ja till Reepalu medan TCO sagt nej och Saco säger att man inte tar ställning. Bland de förbund som organiserar lärare och skolledare har Lärarnas riksförbund och Skolledarförbundet sagt ja medan Lärarförbundet sagt nej.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Historiskt sett har TCO och Lärarförbundets föregångare varit drivande i kampen för en likvärdig skola. Det var folkskolläraren, fackföreningsmannen och den liberala politikern, Fridtjuv Berg, som lanserade förslaget om en sammanhållen bottenskola för alla. Under den långa politiska strid som föregick införandet av grundskolan stödde TCO och TCO:s olika lärarförbund tanken på en gemensam grundskola för alla medan de dåvarande läroverkslärarnas organisationer var motståndare.

I dag när frågan om en likvärdig och sammanhållen skola åter står på dagordningen, är läget det omvända. Lärarna och skolledarna i SACO, LR och Skolledarförbundet, stöder Reepalus förslag medan TCO och Lärarförbundet verkar ha kört i diket.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin