Läs senare

Lärarlegitimation – lyft eller sänke?

Vem ska se till att nya lärare får sitt introduktionsår? Till skillnad från för läkarna finns ingen skyldighet för arbetsgivarna att ordna fram platser.

11 Feb 2011
Lärarlegitimation – lyft eller sänke?
Illustration: Ladislav Kosa


Utbildningsminister Jan Björklund gör det. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen likaså. Jämför lärarlegitimationen och introduktionsåret med läkarnas legitimation och allmäntjänstgöring.

Och just läkaryrket visar att det GÅR att styra från statligt håll, och att principen om huvudmannens självstyre inte alltid gäller.

Allmäntjänstgöringen för läkare, AT, är en kombination av utbildning och tjänstgöring, under handledning och med lön. Den ska pågå minst 18 månader som fördelas på olika specialiteter och avslutas med ett kunskapsprov.

Därefter kan Socialstyrelsen utfärda den legitimation som krävs för att läkaren ska få mer än vikariat.

Så här står det i hälso- och sjukvårdslagens 15:e paragraf:

»I landstingen skall finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring (AT)… i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare.«

De så kallade AT-blocken utannonseras i pressen två gånger om året. Den genomsnittliga väntetiden från examen till AT-start är åtta månader, i storstäderna över ett år, enligt den senaste mätningen från Sveriges yngre läkares förening (Sylf).

— Vi försöker beräkna behovet av AT-block för hela riket varje år. Landstingen får vara med och påverka hur många platser de ska ha och diskussionerna fortsätter tills vi kommer upp i rätt totalantal. Alla bidrar, säger Barbro Emriksdotter, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

AT-läkarnas lön betalas av landstingen.

— Eftersom det är en rekryteringsmöjlighet för dem ligger det i deras intresse att anställa AT-läkare, säger Barbro Emriksdotter.

Sveriges yngre läkares förening anser dock att platsantalet är underdimensionerat sedan många år tillbaka och att väntetiderna är alldeles för långa. Vid den senaste mätningen vikarierade 83 procent av alla nyexaminerade i väntan på AT.

— Jag anser att detta bör vara nationellt styrt i ännu högre grad. Att se till att vi har tillräckligt med läkare i Sverige är inte enbart en lokal fråga. Det råder stor brist på specialistläkare och landstingen borde kunna erbjuda AT i stället för vikariat, så att nya läkare snabbt kan komma vidare och vårdköerna kortas, säger Lena Ekelius, ordförande för Sylf.

Även lärarfacken sneglar gärna på läkarna. De tycker att lärarlegitimationen är bland det bästa regeringen gjort i utbildningspolitiken och menar att den kommer att höja kvaliteten i skolan, lärarutbildningens attraktivitet och lärarnas status och löner.

Och alla riksdagspartier bejakar numera någon form av lärarlegitimation. Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser dock att det ska räcka med godkänd lärarutbildning för att bli legitimerad.

Men för regeringen är introduktionsåret med mentor själva grundbulten som ska garantera att legitimationen blir en extra kvalitetssäkring utöver examen.

Det är bara det att det inte ges några garantier för att nya lärare och förskollärare verkligen får ett sådant år. Enligt förslaget ska regeringen eller Skolverket »få meddela föreskrifter där rätten till en introduktionsperiod för nya lärare eller förskollärare som fått en anställning bör framgå«.
Men någon skrivning motsvarande den i hälso- och sjukvårdslagen, om att möjligheterna till visstidsanställning med introduktion ska motsvara det antal som tar examen, finns inte.

Många befarar att det bara blir en from förhoppning att kommuner och friskolor tar ansvar för återväxten i lärarkåren. Bland annat Högskoleverket, som avstyrkte introduktionsåret i sitt remissvar och krävde återremittering av hela legitimationsförslaget.

— Risken är att lärare får vänta länge på att bli tillsvidareanställda. Ett annat problem är att rektors bedömning under en begränsad period kan komma att väga lika tungt som en hel utbildning. Det är inte rättssäkert, säger utredaren Aija Sadurski.

Och i höstas blossade striden upp mellan förespråkare och kritiker. Det började i november med att nationalekonomen Jonas Vlachos skrev en debattartikel i Dagens Nyheter där han varnade för oklarheterna runt introduktionsåret.

— Det blir ännu mer komplext och ännu längre väntan än för läkarna eftersom det är många fler aktörer att samordna, säger han.

Om glappet mellan utbildning och anställning ökar blir legitimationen sannolikt inte det lyft som varit regeringens avsikt.

— Det blir snarare mindre attraktivt att söka sig till läraryrket, tror Jonas Vlachos.

Även inom Lärarförbundet finns en oro för att många lärare kommer att ha svårt att få ihop sitt introduktionsår. Strax före jul skrev förbundets ordförande Eva-Lis Sirén till Jan Björklund och uppmanade regeringen att snabbt införa regler som garanterar att kommuner och friskolor inrättar de tjänster som behövs.

Hon hänvisar till Skottland där det krävs godkänt provår för att nya lärare ska bli fullvärdiga och anställningsbara. Fram till 2001 fick nyexaminerade själva söka sina provårsplatser och det kunde dröja flera år innan man fick ihop tillräckligt med tid för att få ut sin legitimation. Därför stramades systemet upp och med pengar och påtryckningar ser skotska staten numera till att kommunerna anordnar platser för alla nyutbildade.

— Vi tycker inte att Sverige ska göra om Skottlands misstag utan redan från början se till att legitimationen blir det goda verktyg den är tänkt att bli, säger Eva-Lis Sirén.

Den 24 januari kom svaret från Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Här läggs återigen ansvaret för introduktionen på kommunerna och lärarna själva. Jämfört med hur det har låtit tidigare är det dock betydligt mindre strikt kring vad som kvalar in som introduktion.

— Man kan lägga ihop flera vikariat och om man jobbar halvtid i två år ska det räknas som ett år på heltid, säger Bertil Östberg.

Det ska också gå att göra avsteg från kravet på att introduktionen ska vara förlagd till rätt skolform, årskurser och ämnen.

— Det är inte rimligt att det inte ska räknas om en mindre del utgörs av ett ämne läraren inte har i sin examen. Men i huvudsak ska det stämma överens, det är inte introduktion om en utbildad 1—3-lärare jobbar i år 4—6, säger Bertil Östberg.

Det regeringen ställer krav på är att huvudmännen ska ordna introduktion om och när de anställer olegitimerade lärare. Det ska finnas en skriftlig introduktionsplan, en mentor och rektor ska avge yttrande när vikariatet är slut.

Men när det gäller läkarna styr ju staten hårdare. Hur kommenterar du det?

— Ja, men det är en mycket mindre utbildning och mycket mer reglerad i avtal med landstingen. Lärarutbildningen är jättestor. Om vi skulle garantera introduktionstjänster till alla nyexaminerade skulle det kosta många, många miljoner, säger Bertil Östberg.

Det var i november 2006 som folkpartisten och förre Saco-ordföranden Jörgen Ullenhag fick i uppdrag att lämna förslag till ett system för auktorisation av lärare.

Han var inspirerad av just Skottland när han utformade sin modell. Där får numera alla nya lärare sitt »probation year« direkt efter examen, med full lön och handledning/kompetensutveckling 30 procent av tiden.

För Sveriges del föreslog Jörgen Ullenhag att staten skulle stå för 10 procent av provårslärarens och 5 procent av mentorns lön. Han hade helst velat ha det dubbla men bedömde att det skulle bli för dyrt. Även lärarförbunden förespråkade i sina remissvar 20 procent till kandidaten och 10 till mentorn.

Budgeten har krympt från förslag till lag och nu är alla procentsatser borttagna och ersatta av formuleringen att handledningen bör få »skälig tid«. Från 2013 satsas 236,5 miljoner kronor per år på introduktionen, vilket motsvarar drygt en fjärdedel Ullenhags »dyra« 20/10-modell.

— Det räcker inte till mycket handledning, säger Ulla Gummeson, utredare på SKL.

Socialdemokraterna anser att regeringen har slarvat igenom en viktig del av legitimationsreformen.

— I stället för att låta introduktionsåret bli en del i utvecklingen av läraryrket skapar man nu något som mest liknar en förlängd provanställning, säger Mikael Damberg, partiets skolpolitiska talesperson.

Han blir dock svaret skyldig när han får frågan hur det i stället borde gå till, så att alla som behöver får den handledda lärar-AT som Socialdemokraterna vill införa.

— Vi har inte landat i den diskussionen än. Nu bör vi först se vilka konsekvenser reformen får innan vi går vidare och rättar till det som inte fungerar, säger Mikael Damberg.

I detta perspektiv låter läkarnas åtta månaders AT-väntan inte så lång. Läkarkåren har, åtminstone fram till nu, bedrivit ett framgångsrikt lobbyarbete för att hålla antalet utbildningsplatser nere och yrkets status uppe.

Dessutom är läkarutbildningen dyr och den enda, förutom tandläkarutbildningen, där staten ger pengar utöver de ordinarie anslag som lärosätena själva bestämmer över. Extrapengarna, 2,1 miljarder kronor 2011, är till för att betala landstingen för den kliniska delen av utbildning och forskning.

För övriga högskoleutbildningar är det numera lärosätenas sak att sköta dimensioneringen, vilket ska göras utifrån »studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov«.

Men när det gäller lärarna anser kommunerna att matchningen mellan tillgång och efterfrågan för olika skolformer och ämnen lämnar mycket övrigt att önska.

— Högskolorna måste börja samverka med oss och utbilda lärare som går att använda. Det är ännu viktigare nu med de skärpta behörighetsreglerna, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköping.

Där ska man under våren utveckla samarbetet kring VFU:n. Ambitionen är att förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarstudenterna och koppla det till möjligheten att erbjuda nyexaminerade introduktionsår.

— Om vi har ett antal bra VFU-handledare bland våra lärare kanske de kan jobba med introduktionsåret också, säger Tor Andersson.

Kanske blir skillnaden mellan lärarna och läkarna mindre framöver. Frågan om att tillsätta en utredning av läkarutbildningen bereds nu inom utbildningsdepartementet.

Sverige är ett av få länder i Europa som kräver praktisk tjänstgöring innan läkare legitimeras. Det vanliga är att en student kan hämta ut sin legitimation direkt efter avklarad grundutbildning, som enligt ett EU-direktiv ska vara minst sex år. Frågan är nu om AT ska flyttas in i den svenska läkarutbildningen för att få den att harmoniera med EU.

Men många läkare vill behålla sin AT, trots väntetider och dimensioneringsproblem.

— Att tjänstgöra med stort ansvar under handledning är en mycket bra början på karriären, säger Lena Ekelius på Sylf.

Krav på leg 2012

Den 2 mars debatterar och röstar riksdagen om legitimationen för lärare och förskollärare. Går förslaget igenom börjar Skolverket snabblegitimera lärarutbildade från förskolan till gymnasiet med ett års arbetslivserfarenhet den 1 juli – uppemot 180 000 personer. Från och med den 1 juli 2012 krävs legitimation för att få fast anställning och fullt läraransvar.

 

Så blir reglerna

Legitimationen ska ges till lärare och förskollärare som:

har behörighetsgivande examen. har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande inom undervisning som i huvudsak motsvarar examen på ett tillfredsställande sätt. i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.

ur Lärarförbundets Magasin