Ingår i temat
Lön & karriär
Läs senare

Lärarna förlorare under 2000-talet

Bara två av de senaste tio åren har lärarna fått mer än andra kommunanställda. Sju av åren halkade de efter. Det visar en genomgång som Lärarnas tidning har gjort.

14 Mar 2012
Lärarna förlorare under 2000-talet

Lärarna rivstartade år 2000 med ett lönelyft högre än andra, hela 6,6 procent i höjd lön. Detta tack vare ett fem-årigt avtal som gav extra mycket under första året. Därefter har lärarna med ett par undantag sackat efter år efter år.
De centrala avtalen har skiljt sig mycket lite åt mellan olika kommunala yrkesgrupper.

Lärarnas nedvärdering har främst ägt rum i den lokala lönebildningen ute i kommunerna.

— Kommunerna har inte satsat på lärarna i samma utsträckning som på andra grupper. Lärarna har också fått ta en stor del av finanskrisens konsekvenser, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Ingela Gardner Sundström (M), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation, har inget entydigt svar på varför just lärarna har halkat efter.

— Varje kommun gör sitt eget övervägande. Men på längre sikt kan det bli problem om en grupp medarbetare känner sig styvmoderligt behandlade, säger hon.

Vad kan ni göra åt det på central nivå?

— Vi tänker inte släppa på principen om lokal lönebildning. Däremot måste vi ha en dialog med kommunerna om konsekvenserna av att inte klara rekryteringen i framtiden. Den dialogen behöver inte handla om en procentsiffra utan lika gärna om karriärtjänster och ökad lönespridning.

Vissa lärargrupper har tappat mer än andra. Medan förskollärare/fritidspedagoger har stått sig väl har framför allt gymnasielärarna sjunkit i löneligan. Fortfarande tjänar gymnasielärarna ändå över 4 000 kronor mer än förskollärare/fritidspedagoger.

Kommentar: Sjuksköterskorna lyckades ju

Lärarna ska ha mer än andra. Det har varit det stående budskapet de senaste avtalsrörelserna. Resultatet har blivit det motsatta: lärarna har fått mindre än andra.
  Lärarnas tidning har valt att jämföra lärarna med några stora kommunala yrkesgrupper. Vi kunde lika gärna ha valt några kvalificerade yrken i privat sektor. En rapport från Lärarförbundet visar att civilingenjörer och ekonomer rusar ifrån lärarna i lön och att denna utveckling pågått längre än de tio år vi har tittat på.

I år ska lärarna ta ett första steg mot 10 000 kronor mer i månaden, är det tänkt. Mot sig har lärarfacken inte bara Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Normen sedan slutet av 90-talet är att ingen ska få mer än exportindustrins anställda. Ett annat hinder är kommunernas uppenbara ovilja att satsa på lärarnas löner.
  Men omöjligt är det inte. Sjuksköterskorna har lyckats bra de senaste åren. Om det är ett resultat av strejken för fyra år sedan må vara osagt.

Ingvar Lagerlöf, reporter
 

Alla artiklar i temat Lön & karriär (10)

ur Lärarförbundets Magasin