Läs senare

Larm från förskolan – grupperna för stora

Barngrupper i förskolan9 av 10 förskollärare jobbar med barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken, visar en undersökning bland 17  000 förskollärare.

av Lotta Holmström
23 Nov 2016
23 Nov 2016
Larm från förskolan – grupperna för stora
Grafik: Mats Jerndahl

Barngrupperna i förskolan är fortfarande långt större än Skolverkets riktmärken för vad som är lämpligt. Detta trots att 2 800 förskoleenheter under hösten har fått del av ett statsbidrag för att minska gruppstorlekarna.

I en enkätundersökning som Lärarnas tidning genomfört tillsammans med tidningen Förskolan har 17 000 förskollärare berättat om barngrupperna de arbetar med. 88 procent av förskollärarna i undersökningen arbetar på avdelningar som överskrider Skolverkets riktmärken för gruppstorlekar.

Om undersökningen

Så gjorde vi

Enkäten skickades till förskollärare som är medlemmar i Lärarförbundet. Vi frågade om gruppstorleken när det är som flest barn på plats. 17 000 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 32 procent. En bortfallsanalys visar att de svarande är väl spridda över landet.

”Vi har inte möjlighet att uppfylla vårt uppdrag. Ofta hamnar vi i situationer där det handlar om ren barnpassning i stället för pedagogisk verksamhet. Mycket på grund av ett stort barnantal”, skriver en förskollärare och beskrivningen går igen i flera svar. Några skriver att de inte kan garantera barnens säkerhet.

— Kommer det sådana signaler från professionen måste man verkligen ta det på allvar. Det är väldigt viktigt att huvud­män och förskolechefer tar till sig det här resultatet, säger Magdalena Karlsson, ­undervisningsråd på Skol­verket med inriktning förskola och grundskola.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inte förvånad att få förskolor når ner till riktmärkena. Men även om det är långt kvar säger han sig uppleva ett intresse från huvudmännen att jobba för mindre barngrupper.

— Nu kommer vi att knyta bidraget för att minska barngruppsstorlekarna till att man arbetar mot riktmärkena. Men visst är det en utmaning med ett ökat antal barn och en stor förskol­lärarbrist, säger han.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand vill att det ska ställas tydliga krav på att varje huvudman har en plan som syftar mot riktmärket.

Både hon och Per-Arne ­Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), lyfter fram vikten av en god dialog lokalt.

— Vi vet att det är enormt viktigt för medborgarna att ha en god kvalitet i sina förskolor. Det kan till och med vara en faktor som avgör om man flyttar till en annan kommun. Det är oerhört viktigt med lyhörda politiker. I dialog med professionen kan man skapa en bättre verksamhet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Per-Arne Andersson anser att förskoleverksamheten på de kommunala förskolorna i stort är välfungerande, men att riktmärkena inte är realistiska.

Ur enkäten

— Kommunerna måste jobba efter den situation som finns. I vissa fall är det omöjligt att hitta personal eller att bygga nytt.

Magdalena Karlsson på Skolverket säger att myndigheten medvetet tagit i när riktmärkena satts så pass lågt. Samtidigt är de förankrade i forskningen.

— Vi ville markera vikten av att man verkligen sätter i gång att jobba för att få ner gruppstorlekarna. Ur barns perspektiv är inte stora grupper bra, säger hon.

Magdalena Karlsson poäng­terar vikten av de kvalitets­faktorer som samspelar med riktmärkena och som är en viktig del av Skolverkets allmänna råd.

— Det är viktigt att tänka på att lagparagrafen som ger rätt till förskoleplacering inom fyra månader på intet sätt är starkare än lagparagrafen som säger att grupper i förskolan ska ha en lämplig storlek och sammansättning. De är precis lika starka.

ur Lärarförbundets Magasin