Läs senare

Läsförståelse blir fälla

I Skolverkets rättningsmall för de nationella proven blir elevens inlevelse ett hinder, skriver specialläraren Tuva-Stina Lindén och använder en dikt av Karin Boye som exempel.

22 Maj 2014

Meningen med nationella prov kan och bör diskuteras. Mer sällan utgår diskussionen från innehållet i proven.

Denna Karin Boye-dikt ingick i årets läsförståelseprov:

Jag vill gärna stå på gatan här och frysa
för att se två fönster på en gavel lysa.
Den som bor där inne är mig mycket kär.
Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.
Jag vill gå till hörnet, jag vill långsamt vända,
så jag får se dig skymta fram kanhända.
Att du är så nära … Varför står jag här?
Jag blir sjuk i hjärtat när det lyser där.Illustration: Marie KassmanDet är en dikt som talar direkt till ungdomar, den sätter ord på upplevelser man kan känna igen sig i, den visar att en dikt kan handla om just mig.

Den långa skönlitterära texten i provet är ett utdrag ur romanen »Delirium«. Den handlar om ett framtidsland där kärleken betraktas som en destruktiv kraft och följaktligen är förbjuden. Tjänstepersoner som kallas utvärderare bestämmer ungdomars skolgång, framtida yrken och äktenskapspartner.

Möjligen har Skolverkets fråge­konstruktörer haft kontakt med dessa utvärderare. För så här lyder frågan om dikten:

»Personen i Karin Boyes dikt blir ›sjuk i hjärtat‹ och kan antas vara drabbad av sjukdomen amor deliria nevrosa som det står om i ›Delirium‹. I samma utdrag finns ett annat tecken på sjukdomen. Detta tecken uppvisar huvudpersonen i Boyes dikt. Vilket är det andra tecknet som huvudpersonen i dikten uppvisar? Hur blir det synligt i dikten?«

Hur ska man då svara på ­frågan? Vi kan börja med att se hur man inte ska svara.

I Skol­verkets anvisningar för rättning finns två exempel på 0-poängare:

»Dikten visar på att personen blivit drabbad av depression. Personen i texten är mycket ledsen och står till och med ute i kylan för att få se personen. En djup depression som bara kärlek kan åstadkomma.«

»Att personen är besatt av den hen är kär i och gärna vill träffa denna. Men i stället står personen utanför…«

Och hur ska man svara för att bli godkänd och få högsta poäng? Så här:

»Man kan inte tänka klart eller fatta rationella beslut. Att personen gärna står ute och fryser för att se två fönster lysa. Hon kan inte avsluta en mening: ›att du är så nära …‹ Hon kan helt enkelt inte tänka klart eller fatta rationella beslut för sig själv.«

Synd att vi inte kan fråga Karin Boye själv vem hon tycker har förstått henne bäst!

I läsförståelsetest är inlevel­se, egna känslor och reflektioner ett hinder och leder till underbetyg. I en skola som den jag jobbar i där 98 pocent har ett annat modersmål än svenska blir budskapet: låt dig inte förledas av din känsla och ditt intresse. Betrakta texten eller dikten som en fälla och försök upptäcka krokbenen i tid. Framför allt, tro inte att du har upptäckt något som berör dig, som handlar om dig.

Och det här är bara ett exempel.

Allt elände som marknads­anpassningen av skolan fört med sig ska bekämpas med kontroll och prov. Om jag har räknat rätt ska alla nionde­klassare göra 18 nationella prov under vårterminen 2014. Höstterminen har i många skolor använts till att öva på gamla nationella prov. I stället för kunskapsinhämtande, där både fördjupning och fantasi får plats, ska man syssla med ett snuttifierat övande på det lätt mätbara.

De nationella proven i årskurserna 3, 6 och 9 är mycket styrande och leder till ökad stress och ökad ängslighet för att göra fel. Stress och ängslighet skapar inte inspirerande pedagoger och självfallet inte heller intresserade elever.

ur Lärarförbundets Magasin