Läs senare

Linda jobbar svenskt i Norge

ReportageLönen och friheten får Linda Kristiansson att åka över gränsen varje dag – till jobbet som styrer, förskolechef, i Academedias norska dotterbolag.

av Karin Lindgren
27 Sep 2017
27 Sep 2017
Linda Kristiansson började jobbpendla till Norge för sju år sedan eftersom hon var missnöjd med förskollärarlönen. Foto: Joakim S. Enger

Klockan är 7.30. Linda Kristiansson parkerar sin pepparmintsgröna Opel på parkeringen utanför förskolan Espira Skolegata barnehage i Askim sydost om Oslo. De sex milen från hemmet mellan Töcksfors och Årjäng tog 50 minuter.

— Jag byter språk vid gränsen. Det går greit.

Både satsmelodin och orden drar åt norskan.

Jag byter språk vid gränsen. Det går greit.

Det är nu snart sju år sedan Linda Kristiansson bestämde sig för att ta klivet västerut. Hon var precis färdig med utbildningen till förskollärare efter tio år som barnskötare.

Espira i Askim

  • Förskola med drygt 100 barn uppdelade på fem avdelningar.
  • 30 anställda på 21,5 heltidstjänster.
  • Fyra heltidstjänster på varje avdelning, varav två förskollärare (en av dem är pedagogisk ledare).
  • De två småbarnsavdelningarna har 14 barn vardera; avdelningarna för större barn har cirka 25 barn vardera.
  • 40 procent av barnen har utländsk bakgrund.

— Jag fick ett brev från Årjängs kommun där det stod ”Grattis till examen Linda. Här är din nya lön”. Jag skulle få 800 kronor mer än de 23 000 jag hade som barnskötare. Det skulle precis räcka till studielånet. Näe, tänkte jag.

Hon valde att i stället tjäna motsvarande 38 100 svenska kronor som förskollärare på Espira, svenska Academedias norska dotterbolag, i Spydeberg 15 kilometer från Askim. Där stannade hon i nästan fem år.

— Anledningen till att jag utbildat mig var att jag ville bli chef och när ett jobb som förskolechef blev ledigt i Arvika så sökte jag. De erbjöd mig 38 500 kronor i månaden vilket innebar att jag skulle ligga bland de högst betalda förskolecheferna i kommunen, stackars människor. Dessutom skulle jag tvingas ta hand om tio hus.

Hon tänkte ”näe” igen och jobbar nu sitt andra år som styrer, förskolechef, i Askim med en månadslön på motsvarande 49 450 svenska kronor. Alla hennes fem avdelningar ligger samlade i en och samma byggnad.

— Det är en otrolig fördel att vara på plats för alla jämt. Än så länge har jag inte hunnit handleda i barngrupp så mycket som jag vill, men jag är tillgänglig och min dörr är alltid öppen, säger Linda Kristiansson.

Uteliv. Friluftstänkandet var en anledning till att Linda Kristiansson fastnade för Espira. Foto: Joakim S. Enger

— Myggen: elva barn, fire voksne, utesjekk OK, rapporterar Tove Iversen.

— Gresshoppa: elva, fire, OK, säger Camilla Huuse.

— Marihøna: 21, fire, ute er bra, meddelar Anne Kine Wilson.

De som har haft morgonvakten, en från varje avdelning, går igenom barn- och ­personalläget inför dagen tillsammans med Linda Kristiansson. Att det är OK utomhus betyder att det inte finns något på gården som barnen kan göra sig illa på.

På bordet i mötesrummet står resterna av gårdagens kaka. På väggen sitter lappar med Espiras värderingar: Kompetent. Ordentlig. Flexibel. Personlig.

Ordentlig? Är det viktigt?

— Yes box, säger Linda Kristiansson.

Här är det ordning och reda i rollfördelningen, mycket mer hierarkiskt än i svenska förskolor. Den syns både i arbetsbeskrivningarna och i tarifflönesystemet där lönen avgörs av befattning och tjänsteår — och för förskolechefens del av antalet heltidstjänster hen basar för. Nerifrån och upp har vi:

  • Pedagogisk medarbetare/assistent. Saknar utbildning.
  • Barn- och ungdomsarbeider. Som svenska barnskötare.
  • Barnehagelarer/pedagog 2. Förskollärare med pedagogiskt ansvar.
  • Pedagogisk ledare. Förskollärare som dessutom har ansvar för administration och personal på sin avdelning, inklusive utvecklingssamtal.
  • Styrer. Förskolechefen.

— Alla vet vad som förväntas — och inte förväntas — av dem. Här har till exempel barnskötarna inga föräldrasamtal. Det är lika tydligt som på ett sjukhus, skönt och tryggt, säger Linda Kristiansson.

Ingen ser ner på någon annan och ingen blir sur, enligt henne.

— Vill du mer får du ta och utbilda dig. Är du nöjd där du är, är det också fint. Alla behövs.

Det är ordning även på föräldrarna i Norge, i alla fall mer än i Sverige. Det är de olika regelverken för vistelsetider som leder till olika föräldrabeteenden. All den tid och energi som svensk förskolepersonal använder till att lägga pussel runt barns hämtningar och lämningar får Linda Kristiansson att ”gå upp i atomer”.

Barnfokus. I norska förskolor får barnen vara på plats oavsett vad deras föräldrar gör på dagarna, berättar Linda Kristiansson. Här tillsammans med förskolläraren Veronika Fossbekk. Foto: Joakim S. Enger

— I Sverige är barnen i förskolan när föräldrarna jobbar och när de inte jobbar får barnen inte vara där. Här har det har ingen betydelse vad du gör som vuxen, du får ha dina barn på heltid i barnehagen ändå. Det gör att vi kan bygga upp en pedagogisk verksamhet från frukost till klockan fem. Föräldrarna anpassar sig och barnen är på plats.

— När jag började i Norge kunde jag äntligen sluta lägga ner en massa tid på att få ihop alla scheman och i stället börja jobba med barnen.

”Sol ute sol inne”, ”En fantastisk start på livet” och ”Kunnskapsbarnehagen”.

Espiras olika motton trängs på Linda Kristiansons t-tröja. Skolkedjan har en webbshop och all personal får en årlig tusenlapp att köpa kläder för. Man måste inte bära företagets tröjor och overaller men Linda använde dem alltid när hon jobbade i barngrupp.

— En snorklick här, en smörklick där, jag ville inte förstöra mina egna. Nu tar jag på mig en lite finare blus med loggan på när jag ska på möte med kommunen.

Svenska påminnelser. Midsommarstången, dalahästen och de andra Sverigeprylarna är en välkomstgåva från personalen. Foto: Joakim S. Enger

Askim är en välbärgad kommun som prioriterar tidiga insatser och satsar mycket pengar i barnehagerna, även i de fristående. Linda Kristiansson har fått så att det räcker till en extra resurs som hon använder till förstärkning under barnens utetid.

Kommunen har också pedagogisk-psykologiska tjänster, motsvarande svenska specialpedagoger, som kommer till barnehagen en hel dag var femte vecka och handleder i övergångar och annat som personalen vill ha hjälp med.

— Det kostar oss inget, det är helt super, säger Linda Kristiansson.

— En fisk, en fisk, det har kommit en fisk!

Fem- och sexåringarna på Marihøna rusar från matbordet till akvariet. Alla fiskarna antogs ha dött under sommaren men en ensam mal överlevde tydligen. Kanske kan engagemanget för överlevaren bli upptakt till ett projekt inom något »fag« — ämne.

Marihøna (som betyder nyckelpiga) är en skolförberedande grupp för de största barnen. En sådan ”skolespira” har alla Espiras barnehager.

— Vi har projekt där vi undersöker saker och ting och för in ämnena med leken som inlärningsmetod, berättar Birgitte Snellingen, pedagogisk ledare, när barnen återvänt till mackorna och mjölken.

Om verksamheten är bra så herregud, vad är problemet?

Barnehagen har ett litet hus i skogen där avdelningarna tillbringar mycket tid. Där kan de mäta längden på plankorna vid kojbyggen och ta reda på vad insekterna gör. Och hittar man en död råtta eller fågel blir det väldigt spännande.

— Då har vi begravt djuret och öppnat efter en tid för att se vad som har hänt, säger Birgitte Snellingen.

Kunskapsinriktningen bidrar till att Espira Skolegata är populär och den mest sökta barnehagen i Askim.

Friluftstänkandet bidrog till att Linda Kristiansson fastnade för Espira. Att företaget numera ägs av den svenska utbildningsjätten Academedia är ingenting som märks i hennes jobb. Än så länge har det inte varit några gemensamma aktiviteter och utbyten med kusinen Pysslingen i Sverige.

— Tanken i början var att vi styrer och förskolechefer skulle ha konferens vartannat år i Sverige och vartannat i Norge. Men det blir för stort, det är så ofantligt många människor, säger Linda Kristiansson.

Flexibel lunch. En kokerska är på plats tre dagar i veckan. En dag är det fisk, en annan soppa eller salladsbuffé, en tredje något annat. Annars mackor. Foto: Joakim S. Enger

När Academedia köpte Espira 2014 hade kedjan 75 förskolor. I dag är de 101. På hemsidan står det:

”Er du entreprenør og skal etablere en barnehage? Eller eier og driver du en barnehage som du ønsker å selge?”

Linda Kristiansson har inga synpunkter på att koncernen växer genom att köpa upp allt fler förskolor och skolor.

— Det är klart att de vill tjäna pengar och gå med vinst, det är ju som vilket företag som helst. Jag vill så klart ha allt det bästa i verksamheten, men om den är bra så herregud, vad är problemet?

Men hon skulle gärna ha mer samarbete med svenska sidan. Båda länderna kan lära av varandra och när det gäller förskollärarutbildningen är det fördel Sverige. Det beror på att studenterna i Norge läser norska språket i utbildningen. Det är utrymme som kan läggas på pedagogik och andra ämnen i den svenska utbildningen vilket bidrar till att Sverige ligger långt före på flera områden.

— Det genustänk som genomsyrar allt i Sverige finns inte här. Samma sak med medvetenheten om kränkningar. När jag kom till Norge höll man fortfarande på med time outer för tvååringar. Det är först nu man fått in sådana här frågor i läroplanen och börjar jobba med det lite mer fokuserat, säger Linda Kristiansson.

Trots att lönerna i svenska skolor och förskolor har ökat de senaste åren tjänar hon fortfarande mellan tre och fyra tusenlappar mer i månaden än medianförskolechefen i Sverige.

Eftersom levnadskostnaderna är högre ­ i Norge bygger hennes guldläge på att hon tjänar pengarna här och bor kvar i Sverige.

Hon är inte ensam.

— I Årjäng jobbar nästan halva befolkningen i Norge, oavsett yrke. Jag vet nog tio förskollärare som åker, eller har åkt, över gränsen som jag.

Lön och villkor

  • Enligt avtalet mellan Private Barnehagers Landsforbund och Utdanningsforbundet är förskollärarnas arbetstid 37,5 timmar per vecka. 4 av timmarna är planeringstid som kan göras hemma.
  • Lägstalönen för en vanlig förskollärare med tio år i yrket är motsvarande 38 000 svenska kronor i månaden och för en pedagogisk ledare med lika lång erfarenhet 40 400.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin