Läs senare

Linköping överklagar dom om resursskolor

Det är ett brott mot skollagen för en kommun att placera elever med stort behov av stöd i särskilda resursskolor, enligt Skolinspektionen och Förvaltningsrätten. Nej, det är det inte alls, hävdar Linköpings kommun och vänder sig nu till Kammarrätten.

01 Apr 2015

Därmed fortsätter striden om vad som är rätt och vad som är fel när det gäller inkludering och exkludering av elever.

– Vi tycker att det är principiellt mycket intressant att få den här frågan prövad i en högre instans. Det är viktigt för hela Skolsverige att få ett klargörande i den här frågan, säger Jakob Björneke (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Linköping.

Linköpings kommun har placerat ett 50-tal elever med stort behov av extra stöd i sex resursskolor som lyder under en rektor. Enligt Skolinspektionen strider detta mot skollagen, eftersom eleverna saknar en egen skola att återvända till och att placeringen riskerar att bli permanent. Förvaltningsrätten i Stockholm gav nyligen Skolinspektionen rätt i en dom.

Men barn- och ungdomsnämnden i Linköping beslutade på onsdagen att överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten.

Enligt Linköpings kommun finns det inte något uttryckligt förbud i lagen för kommuner att ha resursskolor. Dessutom hävdar Linköping att inkludering inte står över alla andra principer i skollagen – den överordnade principen är att alla elever har rätt att få utvecklas så mycket som möjligt och att de kan få stöd på andra sätt än i den ordinarie klassen.

Linköpings kommun anser att rättsläget är oklart och att Kammarrätten måste reda ut vad som egentligen gäller.

– Det här handlar om hur kommunerna ska organisera verksamheten för de allra mest utsatta eleverna. säger Jakob Björneke.

Både Skolverket och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, vill att regeringen ändrar lagen, så att det blir tydligt att även kommuner får driva resursskolor.

ur Lärarförbundets Magasin