Ingår i temat
Värdegrund (LT)
Läs senare

Livskunskap på schemat — bra eller dåligt?

Åtta av tio skolor använder livskunskap i någon form. Men vad tycker lärarna? Vi har frågat tre pedagoger.

01 Mar 2011

Bra!

Namn Maude Pettersson.
Yrke 1—3-lärare.
Arbetsplats Maltesholms­skolan, Hässelby i Stockholm.

Livskunskap är schemalagt på skolan men det finns inget gemensamt material som alla använder. En del använder metoden Charlie, andra plockar ihop eget.
— Det är bra att det är sche­ma­lagt, för då blir det av och jag kan göra en bra planering. Men egentligen är det viktigaste arbetet det förhållningssätt vi har varje dag. Jag använder inget färdigt material utan ­letar upp sådant jag tycker passar just den här gruppen just nu. Jag samarbetar mycket med fritidspedagogerna
— de har mycket idéer.

— Jag säger inte till eleverna att vi ska ha livskunskap och det står inte utskrivet på schemat. Jag presenterar det mer som att nu ska vi leka en lek eller nu ska vi ha massage.
— Jag har svårt att se att livskunskap kan bli ett ämne med måluppfyllelse. Det går ju inte att sätta upp mål kring de här frågorna, alla har ju så olika utgångsläge. Det skulle också förta lite av ämnets kärna. Men det skulle vara bra om det fanns tydliga riktlinjer.
— En del övningar handlar om att prata om sina känslor, var i kroppen man blir arg och hur det känns. Det kan vara lite känsligt och man måste vara försiktig. Jag tycker att jag känner alla elever, men jag vet ju faktiskt inte allt om hur de har det.

 

Dåligt!

Namn Åsa Nyman.
Yrke 1—7-lärare i svenska och SO. Mentor i år 6.
Arbetsplats Castorskolan, Bjurholm utanför Umeå.

Skolan har arbetat aktivt med likabehandling i flera år, bland annat genom att lärarna har fått olika typer av material att välja bland. I höstas gjordes ett försök med livskunskap på schemat, en timme i veckan, men det föll inte väl ut.
— Jag tycker inte att livskunskap ska vara ett ämne på schemat. Avsätter man en särskild tid finns det en risk att det bara blir något man bockar av. Arbetet för likabehandling och mot mobbning ska genomsyra vardagen — i alla ämnen.
— Det kan handla om allt ifrån hur vi sätter ihop eleverna i ett grupparbete till att vi har bestämda platser i matsalen. Då får vi möjlighet att diskutera vikten av samarbete och respekt på vår gemensamma arbetsplats och att alla ska känna sig välkomna.
— Under en period arbetade vi med Friends men vi upplevde precis det som Skolverket reagerat mot — de yngre eleverna blev avundsjuka på sina kompisar som var kamratstödjare och de äldre fick ta alldeles för stort ansvar.

— Vi har också provat SET men det var inte heller så lätt, framför allt inte med de äldre eleverna. Det blev för närgånget och kändes inte natur­ligt. Jag tycker det är viktigt att man utgår från de elever man har. Som lärare måste man vara lyhörd och känna av stämningen bland eleverna och försöka fånga upp det som händer direkt.

 

Livsviktigt!

Namn Katarina Bolling.
Yrke Lärare i svenska, etik- och livsfrågor och i livs­kunskap.
Arbetsplats Värmdö gymnasium.

Sedan 2000 har skolan haft levnadslära som en 50-poängs­kurs i årskurs 1. Den kommer inte att finnas kvar till hösten då Gy 2011 träder i kraft. Delar av innehållet kommer i stället att tas upp på annat sätt, till exempel får konflikthantering och gruppdynamik större utrymme i mentorskapet.
— Livskunskapen är livsviktig. Helst vill jag ha det kvar som en kurs, naturligtvis kvalitetssäkrad och med en nationell kursplan som är baserad på det som står i våra styr­dokument om värdegrunden.
— Det vore jättefint om det gick att integrera de här frågor­na i alla ämnen men det är svårt att få in i alla kurser, både kompetensen och intresset bland lärarna är så skiftande.

— Det är lätt att ta för givet att eleverna har koll på genus och jämställdhet, begrepp som vi ofta använder, men de har svårt att få syn på de här frågorna. Det här är ju ett kunskapsområde och eleverna behöver hjälp med tankemodeller för att själva kunna applicera det i samtalen. När de får grepp om området är min erfarenhet att de också tar till sig andra ämnen bättre — det ökar deras förmåga att se saker ur olika perspektiv.
— Jag är skeptisk till färdiga program, det passar inte med läromedel i livskunskap. Det finns en risk att man gör mer skada än nytta. Ska man under­visa i livskunskap måste man veta vad man gör.

Alla artiklar i temat Värdegrund (LT) (11)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin