Läs senare

LO-rapport: Lägre lärartäthet på vinstdrivna skolor

Vinster i välfärdenVinstdrift leder med automatik till uppköp och sammanslagningar av skolor, menar LO i en ny rapport. Och till lägre lärartäthet. Den är mer än 40 procent lägre i Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan än i kommunerna. 

av Karin Lindgren
15 Jan 2018
15 Jan 2018
Riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johansson (M), civilminister Ardalan Shekarabi (S) och LO:s Therese Guovelin deltog på seminariet i Stockholm där LO-rapporten presenterades. Foto: KArin Lindgren

18 procent, nästan en femtedel av alla barn och ungdomar, går idag i fristående förskolor och skolor. Aktiebolagen står för hela volymökningen. För 15 år sedan var förhållandet vinstdrivna och idéburna friskolor 50–50. Idag är det 75–25.

Alltmer ägs av allt färre och allt större koncerner. Störst är Academedia som har vuxit med 1000 procent och sexdubblat sitt elevantal på tio år.

Koncentrationen på skolmarknaden är huvudfokus i rapporten ”Skolindustrin. Hur mångfald blev enfald” som är skriven av journalisten Kent Werne på LO:s uppdrag.

När en koncern förvärvar ett annat företag utgörs betalningen av överskott från skolpengen, tillskott från ägarna och lån (där räntan betalas med skolpeng).

– Dessa pengar har gjort entreprenörerna som startade de uppköpta företagen till mångmiljonärer, säger Kent Werne.

Ett budskap i rapporten är att skolsystem som tillåter vinster har uppköp som logisk följd eftersom stordrift möjliggör standardiserade utbildningskoncept och samordningar av bland annat administration. Det sparar pengar vilket ger möjlighet till överskott.

– Men framför allt har de vinstdrivna skolbolagen färre lärare och lägre personalkostnader. Det funkar eftersom de i högre grad än kommunala skolor har lättutbildade elever, det vill säga elever som har föräldrar med akademisk utbildning, säger Kent Werne.

I kommunala grundskolor går det i genomsnitt 11,8 elever på varje lärare, i Academedia 14,0, i Kunskapsskolan 16,2 och i Internationella engelska skolan 16,5.

De fem största koncernernas sammanlagda rörelseresultat var nästan en miljard kronor 2016 (se tabell nedan). Det hade räckt till knappt 2000 grundskollärare, enligt rapporten.

– Vinstuttagen och det fria skolvalet har tillsammans blivit en giftcocktail. Genom att locka till sig elever med en viss socioekonomisk bakgrund bidrar koncernerna till att förstärka segregationen, kommenterar LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Ardalan Shekarabi.

På seminariet där rapporten presenteras på måndagen deltog också riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johansson (M) och civilminister Ardalan Shekarabi (S).

– Det är bra att de stora finns och får pengar över så att de kan starta nya skolor. Jag tycker att det är bättre att sätta ihop ett paket med nationella kvalitetsregler och en taggad Skolinspektion än att förbjuda vinster, säger Ann-Charlotte Hammar Johansson.

Men Ardalan Shekarabi vill inte ha fler detaljregleringar.

– Vi ska ge lärarna större autonomi, inte lägga på dem en ännu större administrativ börda eller bestämma vad som sker i varje klassrum, säger han.

En vinstreglering skulle knappast hota mångfalden, utan borde istället ge större utrymme till friskolor som inte har vinsten som drivkraft, hävdar LO:s Therese Guovelin. Arbetsgivarorganisationen Almega håller inte med. Almega hänvisar till rapporter av revisionsbolagen PwC och Grant Thornton som har kommit fram till att 8 av 10 bolag kommer att försvinna om utredaren Ilmar Reepalus förslag om begränsningar av vinster i välfärden blir verklighet.

– LO talar med kluven tunga när de ger sken av att stödja en mångfald av skolor, säger Almegas näringspolitiske chef Andreas Åström.

 

Rörelseresultat för de fem största koncernerna (miljoner kr)

Anmärkning: Vissa koncerner tillämpar brutet räkenskapsår. 2016 i grafen=2016/17.

Källa: Koncernernas årsredovisningar

 

ur Lärarförbundets Magasin