Läs senare

M: Varför är inte varje matematiktimme betydelsefull, Fridolin?

Att höja antalet matematiktimmar i grundskolan är helt avgörande om vi ska lyckas vända resultatutvecklingen i den svenska skolan, skriver Moderaterna i en debattartikel i Lärarnas tidning. Varför väntar regeringen ända till 2019 med fler matematiktimmar på högstadiet? undrar partiets skolpolitiska talesperson apropå förslaget till ny timplan.

26 Aug 2016
M: Varför är inte varje matematiktimme betydelsefull, Fridolin?
Foto: Colourbox

Varje timme med en skicklig lärare adderar upp till att ge eleverna bättre förutsättningar att klara skolan framgångsrikt. Moderaterna välkomnar därför att regeringen, i sitt förslag till en ny timplan som nyligen presenterades, äntligen har anslutit sig till vår slutsats om att våra högstadieelever behöver fler matematiktimmar på schemat. Men frågan är bara varför regeringen låter eleverna vänta ända till 2019 med fler matematiktimmar på högstadiet?

Matematik är den svenska skolans akilleshäl. I såväl PISA som i andra jämförelser försämras våra elevers kunskaper i ämnet. Det är oroväckande. Statistiken från PISA visar också att våra elever får mindre undervisningstid i matematik än elever i andra OECD-länder. 

Att höja antalet matematiktimmar i grundskolan är därför helt avgörande om vi ska lyckas vända utvecklingen. Steg för steg såg Moderaterna till att eleverna fick mer matematik på schemat. Först i lågstadiet och sedan i mellanstadiet.

Men vi behöver göra mer för att våra elever ska ha lika goda förutsättningar att klara skolan framgångsrikt som elever i andra länder. Därför måste också våra högstadieelever få mer tid tillsammans med sina matematiklärare. Med vårt förslag hade eleverna – som nu börjar eller kommer tillbaka till högstadiet – redan från höstterminen 2016 fått en timme mer matematik i veckan på schemat.

För mig som skolpolitisk talesperson för Moderaterna är det en självklarhet att skickliga lärare ska ha bra betalt och ges bättre förutsättningar för att göra sitt jobb. Därför har vi moderater föreslagit såväl tre miljarder i extra lönesatsning som en utökning av karriärtjänster. Särskild viktig är satsningen som görs på förstelärare i utanförskapsområden.

Men om fler matematiktimmar i skolan på allvar ska vara genomförbart måste vi också ge lärarna bättre möjligheter till kompetensutveckling. Vi vill därför att alla Sveriges lärare får rätt till individuell kompetensutvecklingsplan. Vi fortsätter även att satsa på det populära matematiklyftet och framför allt vill Moderaterna inrätta ett nationellt professions- och kompetensutvecklingscentra för lärare och skolledare.

För att möta lärarbristen och rekryteringsutmaningarna, bland annat av matematiklärare, måste vi också öppna upp fler vägar till läraryrket. Människor med rätt ämneskunskaper, men utan lärarkompetens, måste få större möjligheter att ta sig in i yrket. Därför vill vi fortsätta att satsa på fler vägar till läraryrket. Därför genomför vi en förstärkning av lärar- och ledarskapsprogrammet Teach For Sweden på 50 miljoner årligen.

Lärarutbildningen har blivit bättre. Men fortfarande vittnar många studenter om skiftande kvalitet och likvärdighet. Och att nästan var tredje lärarstudent hoppar av lärarutbildningen är oacceptabelt.

Moderaterna har därför gett tydliga besked om att vi vill fortsätta stärka kvaliteten på lärarutbildningen. Vi satsar därför 1,2 miljarder kronor på att utöka undervisningstiden på lärarutbildningen med 50 procent. Vi vill också att alla blivande lärare får med sig kompetens i specialpedagogik, andraspråksinlärning, digitalisering och, inte minst, ledarskap.

Varje timme med en duktig och engagerad lärare räknas. Med en plan för att locka fler till det fantastiska yrke som läraryrket faktiskt är, är det möjligt att också ge våra högstadieelever mer tid tillsammans med sina matematiklärare. Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin är därför: varför sviker regeringen tre årskullar som, med ert förslag, inte får fler matematiktimmar med sina lärare? 

ur Lärarförbundets Magasin