Läs senare

Majoritet vill ha lika lyft för alla

LärarlönelyftetSex av tio lärare anser att lärarlönelyftet borde fördelas lika mellan alla lärare. Och nära hälften anser att miljardsatsningen har försämrat stämningen i lärarrummet.

av Stefan Helte
18 Jan 2017
18 Jan 2017

Bara 15 procent av lärarna stödjer regeringens linje att vissa lärare ska få ett ordentligt påslag. Det visar en undersökning bland 1 000 grundskollärare, som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning.

57 procent tycker att pengarna i lärarlönelyftet borde fördelas lika till alla. 24 procent tycker att de borde fördelas på något annat sätt, till exempel att de ska fördelas ungefär som vid en vanlig lönerevision, eller att pengarna ska baseras på antal år i yrket.

Även bland de lärare som har fått lärarlönelyftet finns det ett starkt motstånd mot regeringens modell. Åtta av tio av de lärarna vill ha en annan fördelning än att vissa utvalda ska få lönehöjning med flera tusen kronor.

Helene Hellmark Knutsson.

Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S):

— Som det har sett ut bland lärarna, har alla har fått lite grann och ganska lika. Och det har ju lett till att lärarna halkar efter. Därför har det varit så viktigt att lärarlönelyftet verkligen ska ge ett rejält tillskott i plånboken.

Men lärarna verkar inte tycka att detta är en bra idé?

— Det är klart att om man har varit inne i ett system väldigt länge, där det inte har belönats om man tar på sig extra ansvar eller vidareutbildar sig — då kan förändringar skapa reaktioner. Men regeringens satsning syftar till att bryta detta mönster.

Per-Arne Andersson, SKL.

Avdelningschef Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting:

— Rektorerna har tvingats göra hårfina avvägningar mellan jämnduktiga lärare, där några får och några inte. Det har skapat missnöjet.

Är lärarnas reaktioner ett underkännande av lönespridning som idé?

— Det är möjligt att en stor lönespridning inte är allmänt accepterad i lärarkåren. Det är en viktig signal för arbetsgivare och fackliga organisationer att jobba vidare med.

Mer ur undersökningen

Så gjorde vi

1 000 grundskollärare som är medlemmar i Lärarförbundet telefonintervjuades av Skop i november. Svarsfrekvensen var 87,8 procent.

Källa: Lärarnas tidning och Skop

Mathias Åström, Lärarförbundet.

Förhandlingschef Mathias Åström på Lärarförbundet tolkar inte resultatet i undersökningen som ett misstroende mot lönespridning.

— Jag uppfattar att det här är en kommentar om att det samlade löneläget bland lärarna är för lågt. Om lärarlönelyftet var det enda som hände skulle detta vara besvärande. Men avsikten är ju att tvinga kommuner och friskolor att satsa mer på höjda lärarlöner.

Undersökningen visar också att 47 procent av lärarna tycker att lärarlönelyftet och karriärtjänstreformen har påverkat stämningen och relationerna inom lärarkollegiet till det sämre. Bara två procent tycker att det har påverkats till det bättre. 45 procent tycker att stämningen inte har påverkats alls.

— Jag förstår fullt ut att det skapar stor oro när man genomför en sådan här förändring. Men vi måste ge reformen tid, så att den verkligen får igång ett lönehöjningsarbete lokalt hos kommuner och friskolor, säger Helene Hellmark Knutsson.

Lärarlönelyftet

Tre miljarder till lärarlöner

  • Regeringen avsätter tre miljarder kronor för höjda löner till särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger.
  • Löneökningarna ska hos varje huvudman ligga mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden i genomsnitt.
  • Pengarna räcker till ungefär var tredje lärare.

ur Lärarförbundets Magasin