Läs senare

Malmö vill fastanställa obehöriga lärare – strider mot skollagen

LärarbristenMalmö stad vill få undantag från skollagen för att kunna tillsvidareanställa obehöriga lärare i en försöksverksamhet. 
– Vi hoppas att få bli nationell pilotkommun i den här frågan, säger grundskoledirektör Anders Malmquist i Malmö.

av Stefan Helte
25 Sep 2017
25 Sep 2017
Mathias Åström.

Lärarfacken dömer ut Malmö stads planer på att tillsvidareanställa obehöriga lärare, så kallade grundskolepedagoger.

– Det här kan bli ett grundskott mot hela legitimationsreformen och mot elevers rätt att få undervisning av utbildade lärare, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Bakgrunden är den stora bristen på utbildade och behöriga lärare. En brist som märks tydligt i Malmö, där antalet elever i grundskolorna väntas bli 9.500 fler de närmaste tio åren – en ökning med 28 procent.

På grund av bristen på utbildade lärare har Malmö stad de senaste åren anställt alltfler obehöriga på lärartjänster.

Men dessa kan enligt skollagen bara anställas på viss tid. En av huvudpunkterna i legitimationsreformen var att bara utbildade lärare får anställas tillsvidare.

Nu vill alltså Malmö stad inrätta den nya befattningen grundskolepedagog och tillsvidareanställa sådana pedagoger – trots att de inte har lärarexamen.

Grundskolepedagogen ska ha ett undervisande uppdrag och få stöd av en legitimerad lärare. De måste ha akademisk utbildning med vissa ämneskunskaper och ska ha erfarenhet av arbete med barn och unga.

Eftersom tillsvidareanställning av obehöriga på lärartjänster strider mot skollagen väntas grundskolenämnden på torsdag fatta beslut om att lämna in en ansökan till utbildningsdepartementet om en försöksverksamhet och om undantag från skollagen.

– Vi kan inte bara sitta och vänta på lärare som inte finns. Vi måste försöka hitta nya vägar att klara kompetensförsörjningen till skolan. Och vi har svårt att behålla de duktiga pedagoger som arbetar i skolan men som saknar läraexamen om vi inte kan erbjuda dem tillsvidaretjänster, säger grundskoledirektör Anders Malmquist i Malmö.

Urholkar inte detta legitimationsreformen?

– Här måste man vara lite pragmatisk och fråga sig vad som är viktigast – att se till att vi har kompetenta pedagoger som kan bli kvar på skolorna eller att hålla fast vid legitimationskrav och sakna kompetens på skolorna?

Hur ser du på risken att ännu färre utbildar sig till lärare om de kan bli grundskolepedagoger i stället?

– Pedagogerna kommer ju inte ha samma lön och samma möjligheter som en lärare. Vi ser tvärtom att detta kan leda till att fler väljer att komplettera sina akademiska studier för att så småningom bli lärare.

Båda lärarfacken i Malmö protesterar mot planerna på grundskolepedagoger. Frågan är så principiellt viktig för hela lärarkåren att den har lyfts till nationell nivå.

– Det är superallvarligt om arbetsgivarna plötsligt skulle börja tillsvidareanställa obehöriga på tjänster som till innehållet är lärartjänster, säger förhandlingschef Mathias Åström på Lärarförbundet.

Han varnar för att detta kan leda till ett permanent tillstånd där eleverna inte får sin rätt till undervisning av utbildade lärare och där huvudmännen väljer kortsiktiga genvägar i stället för att ta mer långsiktiga grepp om lärarförsörjningen.

– Det handlar helt enkelt om att arbetsgivarna i stället måste locka fler till läraryrket genom bättre villkor och förutsättningar.

Pedagogerna ska få lärarstöd

  • Grundskolepedagogerna ska få en introduktionsperiod, under ledning av seniora medarbetare.
  • Försöksverksamheten ska följas av forskare under tre år.
  • En skola ska inte kunna anställa fler grundskolepedagoger än en per var femte lärare.
  • Grundskolepedagogerna ska uppmuntras att läsa in en lärarexamen, eventuellt på arbetstid.
    Källa: Malmö stads rapport ”Begäran om försöksverksamhet för att inrätta befattningen grundskolepedagog”.

ur Lärarförbundets Magasin