Läs senare

Många elever kränks i skolan

Många elever känner sig illa behandlade av lärare eller av andra elever. Det visar en enkät som Skolverket gjort bland över 3.000 elever.

12 Nov 2002

I enkäten finns det elever som uppger att de blivit utsatta för sexuella övergrepp av lärare eller erbjudits fördelar i utbyte mot sexuella tjänster.

– Studien innehåller en del obehagliga sanningar om hur eleverna har det i skolan. Det här ska inte få förekomma i skolan, jag tycker det är väldigt alarmerande, säger Skolverkets generaldirektör Mats Ekholm.
Sju procent av eleverna uppger att de blivit erbjudna fördelar i utbyte mot sexuella tjänster och fyra procent att de utsatts för sexuella övergrepp på skolan. I de flesta fall är det andra elever som ligger bakom kränkningarna, men det finns också fall där det är lärare som ligger bakom.
29 elever anger att en lärare erbjudit dem fördelar i utbyte mot sexuella tjänster, och 24 elever att de utsatts för sexuella övergrepp av en lärare.
Mats Ekholm tar uppgifterna på största allvar. I några enstaka fall handlar det sannolikt om pojkar som ”skämtat” när de svarat på frågan, men de allra flesta svaren är trovärdiga, anser han.

Enkäten visar också att många elever med utländsk bakgrund känner sig diskriminerade i skolan. Var fjärde elev har utsatts för verbala kränkningar, och så många som 14 procent uppger att det är skolans personal som uttryckt sig med etniskt nedsättande ord. Allra värst utsatta är flickor med utländsk bakgrund.

För att komma till rätta med problemen måste skolorna utveckla sina ”alarmsystem” för att uppfatta varningssignalerna. Ett sätt att börja är att göra egna undersökningar ute på skolorna.
– Både vuxna och elever måste få bättre kunskaper om hur ungdomslivet gestaltar sig, vad eleverna verkligen är med om. Det är nödvändigt för att kunna utveckla en bra förmåga att säga nej och för att få omgivningen att fatta att ett nej är ett nej, säger Mats Ekholm.

Skolverket anser att lärarnas fackliga organisationer har en viktig roll i arbetet med att förbättra skolornas sociala miljö. Därför föreslås att Lärarförbundet och LR får tre miljoner kronor per år av regeringen de närmaste tre åren för att förbundens etiska principer ska tillämpas i skolorna.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz är övertygad om att det måste diskuteras mer etik i skolan. Det gäller både samtalen mellan lärare och elever, och mellan lärare och elever sinsemellan:
– Det är allvarligt att elever upplever att deras lärare kränker dem, och inga elever ska behöva bli kränkta av andra elever.
Men staten ska inte ska lägga sig i hur lärarna sköter sitt arbete med etikfrågor, anser Eva-Lis Preisz:
– Vi är beredda att använda de nio miljonerna till vårt arbete med yrkesetiska frågor. Men hur vi ska bedriva det arbetet måste vi få avgöra själva. Regeringen kan inte ge lärarkåren några direktiv om hur den ska arbeta med dess egna etiska principer.
Eva-Lis Preisz betonar att motverkande av kränkande beteende bara är en del av de yrkesetiska principer som Lärarförbundet och LR gemensamt tagit fram. Yrkesetiken ska också ge förutsättningar för lärarna att kunna ställa krav på sitt yrke och att värna om den pedagogiska friheten, att lärarna ska ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och mycket mer.

Läs hela rapporten på Skolverkets hemsida (pdf)

Läs mer om lärarfackens etiska principer på Lärarförbundets hemsida

INGVAR LAGERLÖF

ur Lärarförbundets Magasin