Läs senare

Många frågor efter Pisa

Lärarnas undervisning, elevernas attityder, valfrihetsreformerna och kommunaliseringen. Det var några av de famlande försöken till svar när experter och beslutsfattare skulle förklara de försämrade svenska Pisaresultaten vid ett dagen-efter-seminarium.

04 Dec 2013

– Att Sverige tappar så stort i alla de tre uppmätta områdena tyder på att problemet ligger på systemnivå snarare än på ämnesnivå, sade Sverker Härd, chef för Skolverkets utvärderings- och resultatenhet, vid seminariet som arrangerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Tänkbara förklaringar som Skolverket tagit upp tidigare är den individualiserade undervisningen, att resursfördelningen till skolorna inte kompenserar tillräckligt mycket och valfrihetsreformerna i början av 1990-talet som kan ha minskat likvärdigheten mellan skolor.

– Nya förklaringar skulle kunna vara förändrade fritidsvanor och värderingar bland eleverna. Skolan ses kanske inte som lika viktig för framtiden längre, sade Sverker Härd.

En fråga som ställdes från publiken är vad som egentligen skiljer Sverige från Norge och Danmark, som nu har signifikant bättre resultat i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. De tre ländernas kursplaner och läroplaner liknar varandra och kulturen är i princip densamma.

– Sverige har fritt skolval och en annorlunda skolmarknad, svarade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

När det gäller friskolornas och det fria skolvalets påverkan var meningarna delade. De är solklara orsaker för Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets skoltalesperson, tillsammans med kommunaliseringen, den sjunkande lärartätheten och läxrut.

Men Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning Stockholms universitet, vill avföra valfrihetsreformerna från dagordningen.

– Min huvudtes är att det är den försämrade kvaliteten på lärarna, lärarutbildningen och undervisningsmetoderna i vid mening som driver den långsiktiga försämringen i Pisa, sade han.

 

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej