Ingår i temat
Fria skolvalet
Läs senare

Många tveksamma till det fria skolvalet

Det fria skolvalet är i huvudsak dåligt. Det anser en majoritet av lärarna i en undersökning som Lärarnas tidning har gjort.

05 Mar 2014
850 lärare har svarat på vår fråga om vad de tycker om det fria skolvalet.

51 procent anser att det fria skolvalet är i huvudsak dåligt, medan 27 procent anser att det är i huvudsak bra.

Allra mest kritiska är lärarna mot valfrihetens konsekvenser för likvärdigheten. Här uppger hela 75 procent att det fria skolvalet har haft en negativ effekt. När det gäller lärarnas arbetssituation och skolors kvalitet anser 56 respektive 58 procent att valfriheten varit negativ. På frågan om vad det fria skolvalet har haft för konsekvenser för elevernas kunskapsnivå är 47 procent negativa (se grafik).

Detta kan sättas i relation till föräldrarnas inställning till samma fråga. I en studie genom­förd inom ramen för projektet »Den svenska skolans nya geografi« (2013) var 64 procent av de tillfrågade föräldrarna positiva till skolvals­reformen, medan 12 procent var negativa.

En av forskarna i detta projekt var Bo Malmberg, professor i kulturgeografi. Han tycker att Lärarnas tidnings resultat är »mycket intressant«.

— Detta är ett väldigt tydligt utslag. Och det visar att det finns ett glapp mellan lärarnas och föräldrarnas inställning till det fria skolvalet.

Vad beror det på, tror du?

— En viktig del av tanken med det fria skolvalet var att framgångsrika lärare skulle premieras genom en positiv spiral.

— Skickliga lärare skulle leda till många elever, vilket skulle ge högre löner. Men vår forskning visar att skolvalet inte fungerar så, vilket lärarna har märkt tydligare än andra.

Bo Malmberg hävdar att elever och föräldrar inte väljer skola utifrån kvalitet utan demo­grafi, det vill säga att ekonomiskt och kulturellt starka föräldrar använder skolvalet för att undvika mind­re privilegierade grupper i samma område.

— Därför spelar det ingen roll vad lärarna gör. De kan vara hur duktiga som helst, arbetar de i skolor med exempelvis hög andel invandrare väljs de ändå att bort. Och det är jobbigt att bli bortvald.

Claes Nyberg är vd på Friskolornas riksförbund.

– Undersökningen visar att det är en betydligt högre andel lärare som är positiva till det fria skolvalet än som arbetar på en friskola. Och vi vet sedan tidigare att de som har erfarenhet av friskolor är mer positiva till dem än andra lärare. 

Många lärares åsikter påverkas också mer av mediebilden än av egen erfarenhet, säger Claes Nyberg.

— Det fria skolvalet behöver bli tillgängligt för fler och när fler gör aktiva val minskar de socioekonomiska effekterna.

Claes Nyberg betonar också att eftersom skolan är till för eleverna är det mer intressant vad de och föräldrarna anser än vad lärarna tycker om det fria skolvalet.

Bo Malmberg anser tvärtom att resultatet av undersökningen bör få effekt på den politiska diskussionen om det fria skolvalet.

— Det här är en tydlig signal. Och om vi utgår ifrån diskussionen om lärarnas viktiga betydelse i skolan så bör vi lyssna på dem även när det gäller denna fråga, vilken de har en bättre insikt i än de flesta.

Så gjorde vi

Lärarnas tidning har skickat en enkät till ett representativt urval av 2 690 medlemmar i Lärarförbundet. Vi har fått svar från 850 stycken. Det ger en svarsfrekvens på 32 procent.

 

Startade 1992

Fritt skolval och skolpeng infördes i Sverige 1992. Avsikten var att utbildningssystemet skulle marknadsanpassas. Sverige är ett av de länder som gått allra längst i denna anpassning. Syftena var ett ökat elev- och föräldrainflytande, ökad undervisningskvalitet, en effektivare resursanvändning samt en pedagogisk förnyelse.

Källor: Skolverket och Utbildningsdepartementet.

Hur har valfriheten påverkat?

Alla artiklar i temat Fria skolvalet (17)

ur Lärarförbundets Magasin