Läs senare

Massiv kritik mot betyg från årskurs fyra

Alliansens förslag om att införa betyg i årskurs fyra får kritik av såväl betygsforskare som fack och opposition.
– Yngre barn har svårt att skilja på om betyget handlar om ens person eller ens prestation, säger betygsforskaren Alli Klapp.

24 Mar 2014

De fyra allianspartierna presenterade på måndagen nya förslag (se faktaruta) som enligt dem ska leda till att Sveriges elever får bättre kunskapsresultat i skolan. Det förslag som väckt hetast debatt – och starkast kritik – är förslaget att införa betyg från årskurs fyra. I dag får elever betyg från och med årskurs sex.

– Betyg ger föräldrar och elever en tydlig information om hur eleven ligger till i förhållandet till kunskapsmålen. Det fångar också upp elever som behöver mer stöd eller som behöver gå snabbare fram, sa Jan Björklund vid en presskonferens.

Regeringen ser en koppling mellan tidiga betyg och bra kunskapsresultat i skolan.

– Betyg gör att skolan blir mer resultatfokuserad. Är det fokus på resultat kommer många fler att anstränga sig att både nå resultat och att höja resultaten.

Socialdemokraterna anser att betyg från fyran är ett experiment utan större forskningsstöd.

– Vi hade en uppgörelse med regeringen där det ingick en utvärdering av införandet av betyg i årskurs sex efter två år. Regeringen har nu gått vidare utan att göra den, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.

Lärarförbundet anser att betyg från årskurs fyra är helt fel väg att gå:

– Det här är ytterligare en detaljfråga som regeringen väljer att lyfta fram istället för att prata om det som verkligen skulle göra skillnad för svensk skola: rätt förutsättningar för lärarna och mer resurser till särskilt stöd så att alla elever når sina mål, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett uttalande.

Enligt Jan Björklund är tidiga betyg en självklarhet i de länder som lyckas allra bäst i internationella kunskapsmätningar som Pisa.

Bild: Torsten ArpiMen det är mer komplext än så, anser betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborg universitet.

– Vad det är i de olika länderna som gör att eleverna presterar bättre än andra, det vet man inte riktigt. Att slå fast att det är just tidiga betyg som gör att de presterar i topp på Pisa är för enkelt, säger hon.

Jan Björklund hävdar att en flergradig betygsskala ger incitament för att sträva högre. Men detta håller inte betygsforskaren Alli Klapp med om.

– Forskningen visar att olika elever påverkas på olika sätt av att få betyg. Det finns en liten grupp elever som presterar bättre, där betygen fungerar som en morot. Men det finns också en ganska stor grupp låg- och mellanpresterande elever där betygen inte fungerar så, säger hon.

De studier som finns om tidiga betyg visar också att yngre barn har svårt att förstå vad betyg innebär.

– Yngre barn har svårt att skilja på om betyget handlar om ens person eller ens prestation, säger Alli Klapp.  
Dåliga betyg kan alltså tolkas som att man är en dålig person, vilket kan påverka ens självbild negativt.

Utbildningsministern hävdar också att barn från hem utan eller med svag kunskaps- och studietradition är de som tjänar mest på tydligheten med betyg. Finns det inga förväntningar på prestationer från hemmet ska skolan stå för dessa i form av betyg, är tanken.

– Jag vet inte var han hittar stöd i forskningen för det. Jag hittar inga sådana samband i min studie. Tittar man på internationell forskning om detta är slutsatsen tveksam, säger Alli Klapp.

 

Regeringens förslag

  • Betyg från årskurs fyra. Ska ges en gång per läsår i årskurs fyra och fem. Betygen ska skickas hem till föräldrarna, inte delas ut till eleverna.
  • Kraven på att upprätta individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen slopas.
  • Digitalisering av nationella proven.
  • Central rättning av nationella proven.
  • Kunskapsmål för läsning i årskurs ett. Eleven ska kunna läsa och förstå enklare texter.

Hur förslagen ska genomföras ska utredas av hjärnforskaren professor Martin Ingvar. Utredningen ska vara klar mot slutet av sommaren i år.

Fler röster om förslagen

Regeringen har för bråttom och tar risker med sitt förslag, hävdar Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Karlstads universitet.
– Det stora problemet är att lärarna på mellanstadiet inte är utbildade för att sätta betyg, säger Christian Lundahl.
Han understryker att uppföljning och bedömning är oerhört viktigt. Men det behöver inte göras i form av betygsättning. För föräldrarna kan det vara skönt att få besked i form av betyg, men inte nödvändigtvis för eleven.

Anders Jönsson, biträdande professor vid Högskolan Kristianstad och expert på betygsfrågor, ger inte heller regeringen stöd för förslaget.
– Det finns inga vetenskapliga belägg för att betyg från årskurs fyra skulle höja elevernas resultat, säger han.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, säger att betyg kan ha en positiv effekt – om det finns resurser att sätta in.
– Med betyg kan lärare inte mörka. Vill man införa betyg från och med årskurs fyra måste man också vara beredd på att avsätta resurser så att man kan hjälpa till där det behövs. Det måste man också kommunicera till eleverna, säger hon.

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, kritiserar regeringen för politisk klåfingrighet och hävdar att skolan klarar sig bättre utan nya, tunga reformer.
– Den här politiska utspelshysterin är inte bra för skolan, ogenomtänkta förändringar stjäl tid från lärarnas möte med eleverna, kommenterar han.

Innan betyg från årskurs fyra införs så måste den reform som nyligen genomförts, med betyg från årskurs sex, hinna sätta sig, anser Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Innan några förändringar sker vill LR ha en utvärdering och särskild utredning som tittar på vad modern forskning säger.

Källa: TT

ur Lärarförbundets Magasin