Läs senare

Maxgräns behövs i förskolan

LedareRiktlinjer om mindre barngrupper i förskolan är viktiga för god kvalitet och arbets­miljö. Men fritidshemmen får inte glömmas bort.

19 Mar 2015
Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundets ordförande Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Äntligen kommer riktmärken om gruppstorlekar i förskolan att återinföras. Rekommendationen om max 15 barn i genomsnitt har varit en viktig signal till huvudmännen och riktmärken behövs.
Det var ett märkligt resonemang som låg bakom att Skolverket för drygt ett år sedan tog bort riktmärket för barngruppsstorlekar i förskolan: Det följdes ändå inte. Tänk om det argumentet hade använts även i andra sammanhang? Då skulle vi ha vägar utan hastighetsbegränsningar eftersom folk ändå kör för fort.

Det blev ett herrans liv — med rätta. Vi i Lärar­förbundet fick understöd av föräldrar och allmänhet. Nästan 23 000 personer skrev på vår namninsamling för förskolan och nu ser vi resultatet av det.

Mindre grupper är viktigt men det behövs också satsningar på högre kvalitet. För det ­behövs fler välutbildade förskollärare som har tid att planera och utveckla undervisningen.

Det pratas ofta om personaltäthet i för­skolan och det är förstås bra, men man måste också prata om lärartäthet. Lärar­tätheten måste öka och lärarnas kompetens ska ­användas på rätt sätt — det vill säga till ­barnens lärande och utveckling.

Trots att grupperna på många håll är för stora och lärarna för få är förskolan ett flaggskepp i det svenska utbildningssystemet. Andra länder tittar på vår förskola och tar efter. Pisa-undersökningen visar att elever som har gått i förskola presterar bättre under sin fortsatta skolgång och föräldrar med barn i förskolan är nöjda.

Men vi vet vad som hände med den svenska grundskolan. Vi var världsbäst på likvärdighet och tappade det. Något liknande får inte hända med förskolan. När lärare varnar för att grupperna är för stora, tiden till planering och utveckling för liten och lärarna för få — då måste politikerna lyssna och agera.

De närmaste åren har Sverige ett stort behov av förskollärare. SCB:s prognos visar att 14 500 förskollärare saknas om tio år. Det räcker inte att förskollärarutbildningen gått från en bottennivå till att vara en av de utbildningar som faktiskt lockar studenter. Studenter måste fortsätta söka sig till utbildningen och de som kommer ut i yrket måste också vilja stanna kvar. Högre löner och lägre arbetsbelastning är en investering som kommer att löna sig.

Mindre grupper i förskolan är ett viktigt steg för högre kvalitet och bättre arbetsmiljö. Det är ett steg som också måste tas för fritidshemmen. Trots att barnen tillbringar halva skoldagen i fritidshemmen är det en bortglömd och nedprioriterad del av skolan.

Grupperna har vuxit explosionsartat och lärarbristen är stor. Skolverkets återkommande larmrapporter har inte hjälpt. Politikers och huvudmäns handfallenhet är rent ut sagt obegriplig.

Fritidshemmen har enorm betydelse för elevernas utveckling, inte minst för dem som inte har så starkt stöd hemifrån. Att satsa på fritidshemmen är att satsa på likvärdigheten. Och det säger alla att de vill.

Skolan måste ses som ett sammanhållet system. Förskolan och fritidshemmen är viktiga byggstenar för elevernas lärande. Vill vi vända kunskapsutvecklingen krävs fokus på kvalitet i varje steg som bygger barnens kunskaper.

ur Lärarförbundets Magasin