Läs senare

Med fokus på godkänt

Små grupper, praktik och många studievägledare. På Uvengymnasiet blir två av tre IV-elever behöriga till ett nationellt program på ett år. 

20 Maj 2008

Det är lektion i engelska på Uvengymnasiet i Uppsala. Victoria Oscarsson, som går första året på det individuella programmet (IV), läser i läroboken »The Face«. Hon sitter i en grupp med tre tjejkompisar. En bit bort sitter klasskompisen Mark Janhunen vid en egen bänk.  
  – Vad heter förutom på engelska? undrar Victoria och ställer frågan rakt ut i luften. Läraren Kristina Elfving finns intill och hukar sig snabbt ner bredvid Victorias bänk. Tillsammans läser och översätter de i texten som handlar om sminkning i actionfilmer.  
  – Det finns många ord som betyder samma sak. Du ska försöka hitta orden i texten, säger Kristina Elfving.  
  – Men säg något, tycker Victoria och fortsätter att leta. 

Klockan har blivit tjugo i tio och eleverna lämnar engelskan för det dagliga morgonfikat. I dag är det lite bråttom. Eleverna på IV-teori ska på studiebesök till Riksdagshuset.  
  – Vi äter alltid frukost på skolan. Hemma är man för trött, säger Victoria Oscarsson. När jag frågar hur de trivs på skolan svarar Johanna Linder genast:  
  – Den är helt underbar. Det är mindre klasser och bättre lärare än i grundskolan.  
  – Det är bättre elever också. Snyggare, säger Victoria och jag gissar att det både är på skämt och allvar.  
  Hon kom hit från grundskolan eftersom betygen inte räckte för ett nationellt program. Efter ett år på Uven hoppas hon på godkänt i matematik, svenska och engelska. Hon tror också att det kommer att gå bra i SO, musik, data och NO.  
  De förslag som finns för framtidens gymnasieskola engagerar lärare och elever på Uven. Ett förslag är att det individuella programmet ska avskaffas. Ansvaret ska i stället överföras till grundskolan genom ett tionde så kallat preparandår.  
  Eleven Mark Janhunen sågar idén:  
  – Man vill ha något annat än grundskolan. Här har vi engagerade lärare, motiverade lärare och lärare med tålamod. Det går bra för mig att plugga nu men det gjorde det inte i grundskolan. Mark är 18 år och funderar på att gå på folkhögskola efter Uven.  
  Johanna Linder går andra året på Uven. Förra året hoppade hon av efter en termin för att jobba med telefonförsäljning.  
  – Nu har jag bestämt mig för att satsa på gymnasiet, säger hon. 

Skolans rektor Anders Gentzel talar stolt om Uvens resultat när det gäller att få ungdomar behöriga till nationella program.  
  – Mellan 60 och 70 procent blir behöriga på ett år. Då ska man veta att många av våra elever har haft en svår situation i grundskolan, berättar han i sitt kontorsrum där en stor keramikuggla står placerad intill fönstret.  
  Uvens gymnasieskola har 250 elever som nästan alla är obehöriga för de nationella gymnasieprogrammen. Skolan har 19 lärare och åtta studievägledare.  
  – Många elever är ute på praktik. I genomsnitt har vi 7,8 lärare på hundra elever och det är ganska normalt för gymnasieskolan. Därutöver har vi alltså studievägledare och eleverna läser inte hela dagar.  
  Små grupper, samsyn hos personalen, skräddarsydda individuella studieplaner och praktik på arbetsplatser ser Anders Gentzel som nyckeln till Uvens framgångar. Ingen grupp är större än nio elever.  
  – Det finns unga som mår dåligt och fått smällar i livet, men de kan komma igen med självförtroende och lyckas med sina studier.  
  Gymnasieutredningen föreslår att de som har förutsättningar att bli behöriga inom ett år efter nian ska gå preparandåret. Det betyder att en klar majoritet av Uvens målgrupp skulle vara aktuell. Anders Gentzel är skeptisk till en sådan lösning.  
  – Det finns så många olika skäl till att man misslyckas i grundskolan eller att skolan misslyckas. Vad gör man med elever som gått ett tionde år i grundskolan utan att det blir bra? En förutsättning för att lyckas är att eleverna vill gå det tionde året. 

Varje elev på Uven har två mentorer, en lärare och en studievägledare. Maria Jancke Noble har 17 års erfarenhet som studie- och yrkesvägledare. I dag är hon på väg att besöka en elev som är ute på praktik. Hon kör den vita kommunbilen en halvmil norr om Uppsala. Efter en stund parkerar hon bilen bredvid en äldre herrgårdsbyggnad på den vidsträckta Uppsalaslätten.  
  Erik Nordling står ute på gården tillsammans med sin handledare och farbror Tomas Nordling. Erik går IV-praktik på Uven. Den här dagen förbereder han för att kunna installera en ny toalett. Han går in i huset från en ställning på utsidan. I ett utrymme sågar han så att dammet yr från gipsskivorna.  
  – Har du inget munskydd, frågar Maria när Erik kommer ut igen grå av damm i håret.  
  – Jo, det finns nog i bilen, svarar han.  
  Erik Nordling trivs på firman där han praktiserar som rörmokare.  
  – Det går bra och jag får göra många olika saker. Det är jobb i lägenheter och i hus med rördragning och annat.  
  Han har godkänt betyg i matematik och satsar nu på att få godkänt i svenska och engelska. Tre dagar i veckan är han på praktik och två dagar i veckan är det teori på Uven. I grundskolan trivdes han inte och det blev mycket skolk. 

MARIA JANCKE NOBLE TALAR OM värdet av praktik:  
  – Det är så härligt att se hur många växer och strålar när man möter dem på praktikplatserna. De får verka i ett sammanhang med vuxna. De får lyckas och får energi som de kan ta med sig till teorin i skolan.  
  På vägen tillbaka från praktikbesöket kör hon förbi ett nybyggt köpcentrum där bland annat Mekonomen och Willys öppnat.  
  – Ser man på. Här kanske det kan bli nya praktikplaster. Bra platser med bra handledare är guld värt, säger hon.  
  Hon lovordar det dubbla mentorskapet på Uven. Lärarna kan koncentrera sig på det som handlar om skolan medan vägledarna kan ha det bredare livsperspektivet.  
  – Vi försöker ge eleverna framtidshopp. Att se fram mot lägenhet och jobb. Många behöver en nystart där de kan lämna gamla destruktiva roller och minnen från grundskolan.  
  Johan Furenborn är utbildad grundskollärare och undervisar i matematik på Uven. Han har varit med och byggt upp Praktikprogrammet där eleverna får en andra chans efter IV. Det går 30 elever på Praktikprogrammet med två dagar teori och tre dagar praktik i veckan. De fl esta kommer från IV-programmet men en del har hoppat av från nationella program.  
  Målet med praktikprogrammet är att bli anställningsbar och inte primärt att gå ett nationellt gymnasieprogram. Johan Furenborn tycker inte att det är en förlust att inte alla elever väljer att gå vidare till ett gymnasieprogram.  
  – Hade vi släppt en del av våra elever till gymnasiet så hade de hoppat av och hade vi släppt ut dem i samhället utan vår utbildning så hade de blivit en belastning. När vi kollar upp våra gamla elever så har de jobb. Endast en av 21 av våra elever som avslutat programmet sedan 2001 hade inte jobb inom sin eller i närliggande bransch.  
  Gymnasieutredningen anser bland annat att blandningen av elever på IV är ett problem som kan försvåra möjligheterna att nå goda resultat. »Ambitiösa elever som saknar ett fåtal behörighetsgivande betyg blandas med elever som är omotiverade för utbildningsinsatser «. Dessutom fi nns det många elever på IV som är behöriga för nationellt program men som har hoppat av sin utbildning.  
  Johan Furenborn ser inga större problem i att ha stor spännvidd på eleverna när det gäller förkunskaper.  
  – Vi har så pass små grupper att det fungerar bra. Då ges också förutsättningar att bygga förtroende och en god utbildningsrelation. 

HAN SER EN RISK med Gymnasieutredningens förslag att dela IV i två grupper. En grupp som ska gå preparandåret inom grundskolan och en grupp som ska gå individuellt alternativ inom gymnasieskolan.  
  – Risken fi nns att eleverna hamnar mellan stolarna när det är delat huvudmannaskap. Jag tror också att en stor grupp inte kommer in på gymnasiet när behörighetskraven skärps till minst åtta ämnen. Flera av våra elever har haft många ämnen reducerade i grundskolan.  
  – I Gymnasieutredningens intention med individuella alternativet fi nns ändå en styrka då man pratar om att vårdande insatser ska fi nnas med. Vi försöker sam arbeta med vården och socialen men det är inte alltid vi når hela vägen. Sekretessen är ett hinder.  
  Frågan är hur det kommer att gå för Uven om Gymnasieutredningens förslag klubbas igenom. Om det blir en skola inom det individuella alternativ som föreslås inom gymnasieskolan eller en skola med ett preparandår inom grundskolans ansvar.  
  – Kanske får vi båda länderna här, grundskola och gymnasieskola. Det kan var en fördel för eleverna att inte ramarna är så stela, säger skolans rektor Anders Gentzel och visar runt i de moderna lokalerna, där varje lärare har stora arbetsrum bakom skjutbara glasdörrar.  
  I en korridor är det trångt. En stor grupp nior är här på studiebesök. Till hösten ska de börja på Uven. 

Björn Andersson 

ur Lärarförbundets Magasin