Ingår i temat
Tystnad
Läs senare

Meddelarskyddet okänt för två av tre

En stor majoritet bland lärarna vet inte vad det grundlagsfästa meddelarskyddet innebär. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.

04 Maj 2011

En företrädare för en myndighet — till exempel en rektor på en kommunal skola — får inte forska efter anställda som läckt uppgifter till massmedier. Det strider mot meddelarskyddet i grundlagen.

Undersökningsföretaget Skop frågade 1.000 grundskollärare, på uppdrag av Lärarnas tidning, om de känner till vad meddelarskyddet innebär.

71 procent svarade nej.

— Det är naturligtvis inte bra. Frågan är vem som har ansvaret. Själv anser jag att det ligger hos den enskilde, säger Maria Stockhaus, ordförande (M) i Sollentuna barn- och ungdomsnämnd, tillika ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings skolberedning. Hon ser det inte som realistiskt att utbilda de anställda.

— Vi har så många andra utbildningsbehov. Men kanske en intranätsida med information.

Enligt Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd (S) i Umeå, är de anställdas kunskap om regelverket nödvändig för att säkerställa insyn i verksamheten.

— Det är ju dessa principer som Sverige är byggt på.

Hon anser att det är en typisk ledningsfråga att informera de anställda om deras rättigheter.

Torkild Strandberg, kommunalråd (FP) i Landskrona, tror att många inte tar reda på vad som gäller förrän de själva är berörda.

— Lärare vet nog att de kan prata med journalister utan risk. Men arbetsgivaren ska också odla en kultur där alla törs säga vad de tycker.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är inte överraskad över att så få lärare känner till vad meddelarskyddet innebär. Hon anser att det är angeläget att få till en förbättring.

— I grunden är det arbetsgivarens ansvar att informera om vilka rättigheter och skyldigheter man har som lärare. Det kan också vara en facklig uppgift eftersom vi har ett intresse av att lärare anmäler brister.

Hon tycker att diskussionen om meddelarfrihet går hand i hand med den om en kommande Lex Sarah för skolan.

— Då blir det en skyldighet för läraren att bidra med information om brister i verksamheten, säger Eva-Lis Sirén. 

Bild: Mats Thorén

  • Meddelarfriheten och meddelarskyddet regleras i grundlagen och innebär frihet att lämna uppgifter om offentlig verksamhet till massmedier, och skydd mot efterforskning av uppgiftslämnarens identitet.
  • Lagen gäller alla medborgare, förutom präster i tjänsteutövning. Alltså även offentligt anställda tjänstemän som lärare i en kommunal skola.
  • Det finns dock vissa undantag. Exempelvis gäller inte meddelarfriheten om man genom sin handling gör sig skyldig till förräderi, spioneri, uppror eller landssvek.

Ska meddelarskyddet även gälla privata företag?

JA!

– Vår grundinställning är positiv. Vi vill visa upp våra verksamheter och vad vi gör. Och vi ska ha samma skyldigheter och rättigheter som våra kommunala konkurrenter.

– Dock kan det vara lite känsligt när det gäller just konkurrensen till andra. Om vi planerar att etablera oss i ett område eller tänker lansera en ny pedagogisk idé så vill vi ju inte att det ska komma ut så att andra hinner före oss.

Johan Göterfelt, vd för Pysslingen AB

 

NEJ!

– Jag tror inte att det går att förena ett generellt meddelarskydd med den arbetsrättsliga lagstiftningen. Den innehåller ju till exempel konkurrensskyddsklausuler.
– Jag har uppfattat att diskussionen gäller möjligheten att föra ut information när barn far illa. Där är vår inställning solklar, sådant ska fram. Det har jag dessutom uppfattat att det färska förslaget till Lex Sarah på skol­området ska se till.

Per Ledin, vd för Kunskaps­skolan AB.

Alla artiklar i temat Tystnad (10)

ur Lärarförbundets Magasin