Läs senare

Men modersmålen då?

Debatten om flerspråkighet bör handla om många fler språk än tyska, franska och spanska, skriver läraren Emma Birkholz.

18 Aug 2016

Illustration: Maria Raymondsdotter

Svenska elever hoppar i dag ofta av undervisningen i moderna språk, vilket i grundskolan i huvudsak innebär franska, spanska och tyska. Att välja bort moderna språk är möjligt eftersom det är det enda ämnet som inte är obligatoriskt.

Allt färre studenter väljer också att utbilda sig till ­språklärare. Det visade en undersökning som Lärarnas Riksförbund (LR) gjorde i våras.

När LR:s dåvarande ­ordförande Bo Jansson presen­terade undersökningen på DN Debatt (17 april) skrev han att det råder en språkkris i skolan och att han som åtgärd vill se att moderna språk blir obligatoriskt redan från årskurs 4: »Något radikalt ­annorlunda måste göras om vi vill rädda flerspråkigheten i Sverige.«

Men i artikeln nämns inte all annan språkundervisning som pågår i de svenska klassrummen. Elever studerar bland annat arabiska, dari, persiska, tigrinja, thailändska, polska och ryska inom ramen för ämnet modersmål. Deras lärare är också språklärare!

Studier i modersmål ger dock inga extra meritpoäng till skillnad från studier i moderna språk. Detta trots att ett godkänt betyg i modersmål kräver en ­högre språklig nivå än ett E i moderna språk.

Elever som läser moders­mål kämpar ofta med svenskan och har därför inte alltid tid att läsa ytterligare ett språk, vilket gör att de får svårt att komma upp i samma poängantal som elever med svenska som modersmål. Men varför är det inte en merit att kunna exempelvis flytande arabiska?

Även chefredaktören för Språktidningen Patrik Hade­nius lyfter i en krönika ­i Dagens Nyheter (24 april) fram behovet av kunskaper i fler språk än engelska. Språken hjälper varandra — språkinlärning blir lättare ju fler du kan, skriver Hadenius. Men även han gör det tyvärr utan att nämna modersmålsundervisningen.

Om man verkligen menar allvar med att stärka fler­språkigheten i Sverige bör man vidga synen på vilka språk som är värda att lära sig.

Franska, spanska och tyska är moderna språk i förhållande till klassisk grekiska, ­latin och hebreiska, men långt fler språk används ju såväl i världen som i Sverige i dag.

Både LR och Hadenius påpekar att det bästa är att börja språkinlärningen tidigt. Betänk då att eleverna som läser modersmål började redan vid födseln!

Så satsa på modersmåls­lärarna och deras elever.

Erbjud lärarna en adekvat utbildning och rimliga ­arbetsvillkor på en och ­ samma skola. Då skulle kvaliteten på undervisningen säkerställas och ämnets status höjas. Företag, kommuner och landsting skulle få större möjligheter att hitta personer med rätt språkkompetens.

Låt dessutom ALLA elever få välja att läsa något av ALLA de språk som det undervisas i på deras skola. Det skulle bli en verklig inte­grering om nyanlända och svenska elever läste varandras språk.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej