Läs senare

»Meningen är inte att någon får sparken«

Det krävs ingen ämnesbehörighet för att sätta betyg, slår utbildningsministern fast. Han anser också att fritidspedagoger måste vidareutbilda sig.

05 Okt 2011

Bild: Jessica Gow

Vägen är slingrig in till maktens boningar. Det är hissar, små trappor och smala korridorer innan Lärarnas tidning når till statsrådens rum på utbildningsdepartementet.

Jan Björklund reser sig från sin dator som står vid fönstret i ministerrummet. I fåtöljen ligger favoritlaget Elfsborgs gula halsduk slängd. Och det är nu det utbildningspolitiska spel som han så länge spelat högt i börjar närma sig finalen.

Den nya skollagen har börjat gälla, ny läroplan och nya kursplaner har införts, den nya lärarutbildningen har i höst tagit in sina första studenter och den nya gymnasieskolan har precis dragit i gång medan betygssystemet införs successivt.

Men frågan är om inte lärarlegitimationen och de nya lärarbehörigheterna är den offensiv som mest kommer att förändra spelplanen för lärarna.

I vilken grad tror du att legitimeringsreformen kommer att ha uppfyllt förväntningarna 2015?

— Hur mycket som är uppnått 2015 kan jag inte bedöma i dag. Men långsiktigt kommer legitimationsreformen tillsammans med ett antal andra reformer att både lyfta det svenska läraryrkets status och bättre säkerställa att lärarna har rätt utbildning och kompetens.

Det finns 28 000 lärare som har lärarutbildning men undervisar i ämnen de inte är behöriga i, enligt Statskontorets undersökning. Vad händer med dem?

— Det önskvärda är inte att de får sparken utan att de ges vidareutbildning i de ämnen de undervisar i, men inte är behöriga i.

Krävs behörighet i respektive ämne för att få sätta betyg i ämnet efter 2015, eller räcker det att vara legitimerad?

— Det räcker att vara legitimerad, precis som det stod i propositionen.

Vad är det då för vits med legitimationsreformen?

— Lärare som självständigt sätter betyg ska ha utbildning i bedömning och betygsättning. Detta är ett lägsta krav och ingår numera i lärarutbildningen, oavsett vilka ämnen man studerat.

Lärarnas tidning har gjort en undersökning som visar att bara hälften av rektorerna i glesbygden tror att de klarar att leva upp till kraven 2015. Vad ska de göra som inte klarar kraven?

— Det är klart att man inte kan stå utan vuxna i klassrummen. Ytterst får man också i fortsättningen låta en obehörig lärare undervisa. Då ska det fattas ett särskilt beslut i kommunens utbildningsnämnd om detta.

— Men hela poängen är att det ska bli svårare att välja den lösningen än i dag. Man måste anstränga sig mer för att få fram behöriga och legitimerade lärare.

En majoritet av de cirka 10 000 fritidspedagogerna utbildade sig före 2001 och saknar lärarexamen. Varför får inte de bli legitimerade?

— Det är lärare och förskollärare som legitimeras. I den nya lärarutbildningen finns en fritidspedagogisk inriktning. Tanken är att vi i framtiden inte ska ha personer som bara är fritidspedagoger.

Men förskollärarna som har en motsvarande utbildning från den tiden, blir legitimerade. Varför denna skillnad?

— De är lärare, fritidspedagogerna är inte lärare.

Vem är ansvarig för verksamheten på fritidshemmet om där bara finns olegitimerade fritidspedagoger?

— Ytterst är rektor alltid ansvarig. Sedan är det en organisationsfråga.

Många fritidspedagoger tycker att det är orättvist och ologiskt att de inte får legitimation. Särskilt de med äldre examen är oroade. Vad har du för kommentar till det?

— Jag tycker att det är eftersträvansvärt att de som har en äldre fritidspedagogexamen vidareutbildar sig och läser in något eller några ämnen. Då blir de grundlärare. Vill man inte det och vill vara kvar i fritidspedagogrollen blir man inte legitimerad. Men vidareutbildar man sig ökar anställningsbarheten påtagligt.

Blir det någon särskild vidareutbildning för fritidspedagoger med äldre examen?

— Regeringen kommer att underlätta för fritidspedagoger och motsvarande som har en inriktning enbart mot fritidshem. Genom Lärarlyftet 2 ska de kunna studera ett eller två praktiska eller estetiska ämnen för att bli behöriga som lärare, i likhet med grundlärare med inriktning mot fritidshem. Frågan bereds nu på utbildningsdepartementet.

Varför finns inte längre ett statsbidrag till lärarlönerna i Lärarlyftet 2?

— Kurserna i Lärarlyftet 2 ska leda till behörighet i ett visst ämne. Detta skiljer sig inte från grundutbildningen till lärare. Staten kan inte ge lön till vissa studenter och studielån till andra för att studera samma sak.

— Lärarlyftet 1 var däremot en fortbildning för lärare som syftade till att stärka lärarnas ämneskompetens. Därför ingick pengar till lön under studietiden i den satsningen. Det finns dock inga hinder för en kommun att avlöna/sätta av tjänstetid för deltagare i Lärarlyftet 2.

Men är det inte skillnad mellan studenter som yrkesutbildar sig, och där reglerna för studiefinansiering är kända, och yrkesverksamma lärare som mer eller mindre tvingas vidareutbilda sig för att regelverket ändras?

— Även i den tidigare skollagen angavs att lärare skulle ha en utbildning för den undervisning han eller hon i huvudsak skulle bedriva. Detta har inte alltid följts, vilket är ett av skälen till att problemet med lärare som inte är behöriga för alla ämnen där de undervisar är stort. Att vidareutbilda personal är i första hand huvudmannens ansvar.

Men hur tror du att det indragna statsbidraget påverkar lärares möjlighet att bredda sin behörighet?

— Regeringen hjälper till för att främja huvudmännens möjlighet att se till att lärare får ytterligare utbildning för att bli fullt behöriga i de ämnen där de undervisar. Men det är huvudmannen som ska se till att reglerna om legitimation och behörigheter uppfylls. 

Vem får sätta beyg?

Bara den som har lärarlegitimation och rätt behörighet får självständigt bedriva undervisning, efter den 1 juli 2015. Det innebär att man ska ha rätt ämne och årskurs i sin examen. När betygen ska sättas räcker det med lärarlegitimation, behörighet i ämnet behövs inte. Är den undervisande läraren inte legitimerad ska betyget sättas tillsammans med en som är det. Vid oenighet bestämmer den legitimerade läraren. Saknar även lärare nummer två rätt behörighet är det rektor som beslutar om betyget.

Källa: Nya skollagen

ur Lärarförbundets Magasin