Läs senare

Mer i lön än andra — fyra år i rad

Det sifferlösa avtalet bar frukt. Även 2014 och 2015 får
lärarna högre löneökningar än övriga arbetsmarknaden.

20 Aug 2015

Lärarna får högre löne­ök­ningar än övriga arbetsmarknaden varje år under avtals­perioden 2012—15. Det visar preliminära ­siffror som Lärarnas tidning tagit del av.— Vad jag kan överblicka har stat och kommun aldrig ­tidigare satsat så här mycket pengar på lärarna, kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

När lärarfacken träffade ett fyraårigt avtal 2012 var många lärare skeptiska. De två sista åren var nämligen sifferlösa och lärarna har sedan tidigare dåliga erfarenheter av avtal utan centralt garanterade ­löneökningar.

När det nu är dags att sammanfatta den fyraåriga avtalsperioden visar det sig att lärarna är lönevinnare varje år under avtalsperioden — även under de två sista sifferlösa åren.

Mer än hälften av Lärarförbundets lokalavdelningar har rapporterat in resultaten för årets lokala löneöversyner. I genomsnitt ökar lönerna för kommunalt anställda lärare med 3,2 procent.

Om man lägger till pengar för de statligt finansierade karriärtjänsterna och för lokal ­löneglidning — att någon till exempel byter jobb och får ­högre lön — räknar Lärarförbundet med att lärarnas löner i år kan komma att öka med knappt 4 procent.

Det ska jämföras med de 2,5 procent som lönerna på övrig arbetsmarknad i genomsnitt i år väntas öka med, ­enligt Medlingsinstitutet.

— Det ser ut som att vi får ett gott utfall och mer än andra även det sista året i avtals­perioden, i linje med utfallen för 2012, 2013 och 2014. Siffrorna för hela avtalsperioden är väldigt bra. Det visar att ­lärarna har varit undervärderade, säger Mathias Åström.

2012 ökade lärarnas löner med knappt 5 procent, 2013 med knappt 4 procent och 2014 med runt 4 procent, enligt Lärarförbundets tidigare beräkningar. Det är betydligt mer än de genomsnittliga ­löneökningarna för övriga ­arbetsmarknaden, som 2012 var 3 procent, 2013 2,5 procent och 2014 2,8 procent.

Bild: SKLHeléne Fritzon (S), ordförande förhandlingsdelegationen i Sveriges Kommuner och Landsting, är inte förvånad.

— Det finns en tydlig politisk vilja både i kommunerna och på regeringsnivå att höja lärarnas löner. Det handlar om att vi vill få upp elevernas resultat och då måste vi få de bästa att vilja bli lärare.

Heléne Fritzon menar att kommunerna nu har visat att de är att lita på när det gäller sifferlösa avtal.

SKL fortsätter gärna med sifferlösa avtal när ett nytt läraravtal börjar gälla den första april nästa år.

Kommer lärarna att få mer än andra även kommande år?

— Jag kan inte sitta här och lova en siffra. Men det finns en fortsatt uppslutning runt skolan och elevernas resultat. Så det här arbetet måste fortsätta och lön är förstås en viktig parameter då.

Nationalekonomen Bo Eneberg på Medlingsinstitutet påpekar att det är mycket svårt för en enskild yrkesgrupp att lyckas avvika från industrimärket, det vill säga den norm som den löneledande industrin sätter.

— Att en så stor yrkesgrupp som lärarna avviker från industrinormen på det här sättet är mycket ovanligt. Det beror på att det finns en acceptans från övriga arbetsmarknaden att ­lärarna ska kunna få mer än andra.

— Det här visar att industrinormen fungerar — det går att göra relativlöneförändringar på svensk arbetsmarknad om man lyckas få med sig övriga samhället, säger Bo Enegren.

Snittlön över 30 000 kr i år

  • Under de första tre åren av den fyraåriga avtalsperioden har genomsnittslönen för en kommunalt anställd lärare i grundskolan ökat med ungefär 3000 kronor.
  • Snittlönen för en grundskollärare var 29 300 kronor 2014

(Källa: SCB)

Löneutveckling 2012-2015

Lokalavdelning Löneutveckling 2012-2015
Vetlanda 17,4%
Falkenberg 17,2%
Nässjö 17,2%
Arboga 16,6%
Höganäs 16,6%
Falköping 16,5%
Sölvesborg 16,5%
Varberg 16,3%
Upplands-Bro 16,3%
Götene 16,1%
Ljungby 16,0%
Halmstad 15,9%
Lessebo 15,9%
Perstorp 15,8%
Orsa 15,8%
Gotland 15,7%
Hylte 15,7%
Rättvik 15,7%
Vindeln 15,7%
Bollebygd 15,7%
Arvika 15,7%
Karlskrona 15,6%
Göteborg 15,6%
Laholm 15,5%
Aneby 15,5%
Robertsfors 15,5%
Lindesberg 15,5%
Osby 15,5%
Karlstad 15,4%
Tjörn 15,4%
Gävle 15,4%
Umeå 15,3%
Hudiksvall 15,3%
Karlskoga 15,3%
Mariestad 15,2%
Luleå 15,2%
Lomma 15,2%
Östhammar 15,1%
Kalix 15,1%
Piteå 15,1%
Vaggeryd 15,1%
Eslöv 15,0%
Storfors 15,0%
Eksjö 15,0%
Malmö 15,0%
Sävsjö 14,9%
Gagnef 14,9%
Kristianstad 14,9%
Värnamo 14,9%
Huddinge 14,9%
Ovanåker 14,8%
Ockelbo 14,8%
Mölndal 14,8%
Essunga 14,8%
Älvdalen 14,8%
Österåker 14,8%
Vårgårda 14,8%
Hammarö 14,7%
Forshaga 14,7%
Örebro 14,7%
Söderhamn 14,6%
Mark 14,6%
Storuman 14,6%
Herrljunga 14,6%
Uppsala 14,6%
Staffanstorp 14,5%
Gislaved 14,5%
Motala 14,5%
Kungälv 14,5%
Hofors 14,4%
Högsby 14,4%
Botkyrka 14,4%
Vaxholm 14,4%
Trelleborg 14,4%
Köping 14,3%
Helsingborg 14,3%
Borås 14,3%
Hedemora 14,3%
Norsjö 14,3%
Bengtsfors 14,3%
Klippan 14,3%
Mora 14,3%
Ulricehamn 14,3%
Skellefteå 14,2%
Stenungsund 14,2%
Nybro 14,2%
Svenljunga 14,2%
Växjö 14,1%
Järfälla 14,1%
Åstorp 14,1%
Alingsås 14,1%
Mellerud 14,0%
Säter 14,0%
Bollnäs 14,0%
Filipstad 14,0%
Trosa 13,9%
Hultsfred 13,9%
Sandviken 13,9%
Svedala 13,9%
Älvsbyn 13,9%
Nordanstig 13,9%
Falun 13,8%
Härryda 13,8%
Ludvika 13,8%
Vansbro 13,8%
Älvkarleby 13,8%
Leksand 13,8%
Södertälje 13,8%
Öckerö 13,8%
Avesta 13,7%
Övertorneå 13,7%
Olofström 13,7%
Ydre 13,6%
Skövde 13,6%
Nora 13,5%
Hallstahammar 13,5%
Fagersta 13,5%
Malung 13,5%
Burlöv 13,4%
Båstad 13,4%
Eskilstuna 13,4%
Hallsberg 13,4%
Hagfors 13,4%
Finspång 13,3%
Upplands-Väsby 13,3%
Lerum 13,3%
Surahammar 13,2%
Tyresö 13,2%
Borlänge 13,1%
Bräcke 13,1%
Kiruna 13,1%
Laxå 13,1%
Katrineholm 13,1%
Sundbyberg 13,0%
Hällefors 12,9%
Sigtuna 12,9%
Tomelilla 12,8%
Nykvarn 12,8%
Norberg 12,8%
Skinnskatteberg 12,7%
Vara 12,6%
Söderköping 12,6%
Gällivare 12,5%
Håbo 12,4%
Vallentuna 12,4%
Lidingö 12,2%
Värmdö 12,1%
Sollefteå 11,7%

Källa: Lärarförbundets lokalavdelningar. De som saknas i listan har inte rapporterat in resultatet av årets löneöversyn än.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin