Läs senare

Mer idrott i skolan gav pojkar bättre betyg

Rörelse i skolanIdrott på schemat varje dag under hela grundskoletiden gör att pojkar får bättre betyg. Det visar en ny omfattande vetenskaplig studie. Båda könen, men särskilt flickorna, fick högre benmassa och bättre muskelstyrka.

av Mats Thorén
13 Jan 2017
13 Jan 2017

En vetenskaplig studie vid Lunds universitet ger ytterligare belägg för att det kan finnas ett samband mellan daglig idrott i skolan och bättre skolprestationer. Författaren, doktoranden och läkaren Jesper Fritz, har i sin avhandling studerat elever som haft daglig idrott under hela grundskoletiden.

Studien visar att pojkarna fick bättre betyg. Betygen ökade med i genomsnitt 13 poäng (av max 320 poäng) i dåvarande betygssystem. Det innebar, enligt studien, att andelen pojkar som uppnådde gymnasiebehörighet ökade med 7 procentenheter. I en jämförelse med övriga landet var skillnaderna ännu större.

– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola, säger Jesper Fritz till Lunds universitets hemsida.

För flickorna gick det dock inte att se någon tydlig skillnad vad gäller betygen.

Om undersökningen

  • De 630 eleverna i studien hade daglig idrott under hela skoltiden årskurs 1–9, perioden 2003–2012.
  • Avgångsbetygen från årskurs 9 jämfördes med en kontrollgrupp med elever från likvärdiga Malmöskolor samt med niondeklassare i hela landet (ca 1,1 miljoner elever).
  • Studierna belägger inte orsakssamband, men genom forskningsprojektets utformning har ett antal möjliga felkällor inom demografi och socioekonomi undvikits.
  • Avhandlingen fortsätter forskningen kring det uppmärksammade Bunkefloprojektet i Malmö, där ett antal grundskoleklasser haft idrott på schemat varje dag, vilket motsvarar drygt tre timmar istället för en timme per vecka.
    Källa: Lunds universitet

Den fysiska utvecklingen hos eleverna med daglig idrott blev bättre hos både pojkarna och flickorna. Dessa elever hade högre benmassa och bättre muskelstyrka. Effekten var starkare bland flickorna än bland pojkarna och såg ut att hålla i sig även efter puberteten. Risken för frakturer minskade.

Riksdagspartierna är överens om att ökad rörelse är positivt för skolarbetet, men de har olika syn på hur det ska förverkligas. Allianspartierna vill utöka antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i timplanen, något även Skolverket förespråkat.

Men när regeringen presenterade sitt förslag till ny timplan i augusti förra året fanns ingen satsning på mer idrott och hälsa med. Däremot utökades undervisningen i matematik.

I november gick utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) istället ut och sa att han vill skärpa läroplanen så att den ställer tydligare krav på att elever får röra sig varje dag. Det kan exempelvis vara fler utomhuslektioner, rörelseaktiviteter inne i klassrummet eller aktiviteter på raster.

– Detta är en viktig men billig insats, sa Fridolin till TT.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se hur läroplanens skrivningar om daglig fysisk rörelse kan bli verklighet.

ur Lärarförbundets Magasin