Läs senare

Meritpoäng tvingar fram alltför tidiga studieval

DebattI skrivande stund skickas remissvaren på Tillträdesutredningens betänkande in till utbildningsdepartementet. Syftet med utredningen har varit att föreslå ett mer öppet och tydligt antagningssystem till högskolan som fler kan förstå.

26 Jun 2017

Ett av utredningen förslag är att avskaffa meritpoängen. Den anledning som lyfts fram är att det inte är tillträdesbestämmelserna till högskolan som ska åtgärda problem med att elever i grund- och gymnasieskolan inte läser språk och matematik på en mer avancerad nivå. Bestämmelserna om meritpoäng har också bidragit till att göra antagningssystemet alltmer svåröverskådligt.

Karin Åmossa
Chefsutredare på Sveriges universitetslärare och forskare, SULF

Ett enkelt och öppet tillträdessystem är en förutsättning för ett jämlikt utbildningssystem. Förutom att systemet med meritpoäng är svårt att förstå är det ett problem att det tvingar fram tidiga studieval. Redan i årskurs fem gäller det att välja strategiskt för att få maximalt meritpoäng, vilket behövs idag för den som vill komma in på de mest attraktiva högskoleutbildningarna sju år senare. För att lyckas med det krävs antingen högutbildade föräldrar som förstår systemet eller en riktigt bra studie- och yrkesvägledning som kan kompensera bristande kunskaper om systemet i hemmet. Varken den ena eller det andra finns tillgängligt för alla som skulle ha goda möjligheter att genomföra en svår högskoleutbildning.

Det sägs ibland att meritpoängen har hjälpt till att höja statusen i vissa ämnen och att meritpoäng är bra för att vi vill att många ska läsa språk och matematik på högre nivå. Att elever inte väljer bort för framtiden betydelsefulla ämnen är naturligtvis viktigt, men det problemet måste lösas där det uppstår, det vill säga i skolan, och inte i högskolans tillträdessystem. Annars tvingar systemet fram taktikval som gynnar elever med högutbildade föräldrar, med fortsatt snedrekrytering som följd.

Att snedrekryteringen till högskolan består är ett stort framtidsproblem, större än statusen på enskilda ämnen i skolan, hur viktiga dessa än är. Det spelar fortfarande alltför stor roll vilken utbildningsnivå dina föräldrar har för sannolikheten att du ska läsa vidare och för vilken utbildning du kommer att välja. På forskarutbildningen har oproportionerligt många högutbildade, och till och med forskarutbildade, föräldrar.

Den sociala snedrekryteringen är i stort sett oförändrad det senaste decenniet trots att lärosätena har ett lagstadgat uppdrag att aktivt främja och bredda rekryteringen. För högskolan är det av kvalitetsskäl viktigt att studenterna kommer från olika bakgrund, och att det inte finns onödiga hinder för den som lite sent förstår vikten av högre utbildning. Det ger en bredare rekryteringsbas, studiemiljön på högskolan blir mer dynamisk och studenterna får möjlighet att utbyta tankar och idéer med människor med olika typer av erfarenheter och åsikter. Det senare är i sig en mycket viktig framtidskompetens.

Ett tillträdessystem kan stänga ute eller öppna upp livsmöjligheter. Vägen till högskolan måste vara bred och det ska finnas många chanser för den som inte tidigt i livet hade förutsättningar att tänka strategiskt i sina studieval. Det är därför ett välkommet förslag att avskaffa meritpoängen.

 

ur Lärarförbundets Magasin