Ingår i temat
Värdegrund (LT)
Läs senare

Metoder erbjuds som plåster på sår

KrönikaDet är livskunskap på schemat. Och ve den lärare som inte skickar iväg en elev till en sådan lektion, skriver Anne-Marie Körling i sin krönika.

28 Feb 2011
Anne-Marie Körling.

Nej, jag vill inte! Eleven protesterar. Men har i övrigt ingen talan i frågan. »Du måste«, säger jag. Och efter en sista vädjan om att stanna kvar reser sig eleven upp och lommar iväg.

Det är livskunskap på schemat. Och ve den lärare som inte skickar iväg en elev till en sådan lektion.

Jag vill vara en bra lärare. Jag vill värna den glädje eleven känner för att räkna procent. Jag vill stå upp för Barnkonventionen och styrdokumentens ord om att eleven ska få utveckla ansvarstagande och påverka sitt lärande. Men det är inte det som gäller nu. Om jag inte följer det som bestämts blir jag
besvärlig. Att vara en bra lärare är inte längre så enkelt.

Som lärare står jag lärandet nära. Behöver eleverna mitt stöd att stå upp för sina lärande och mänskliga rättigheter vill jag verka för dem. Men här går jag bet. Skolan har gjort en stor satsning. Denna gång heter den livskunskap och blir årets happening och dagslända vid skolan. Och som alla andra gånger blir den det nya svaret på skolans alla problem. Metoder erbjuds som plåster på oläkta sår. Och utan att jag varit delaktig ställs det fram travar med ifyllnadsböcker där eleverna ska plita ned saker som de ännu inte upptäckt i verkliga livet.

I lärarrummet viskas det försiktigt om att själva livskunskapen skapar problem som inte fanns innan, att eleverna kanske till och med börjar pröva det man antar att de redan gjort.

Jag funderar över min undervisning och själva livskunskapandet som äger rum i den. Vad betyder en lektion i livskunskap i förhållande till alla de andra lektionerna jag har? Jag djupdyker i vår gemensamma läroplan och läser där hur eleven ska få utveckla sin lust till lärande och uppleva växandets glädje. Det måste vara en daglig känsla av mening och sammanhang, tänker jag.

Jag har inget gehör för mina pedagogiska funderingar. Vissa saker pratar man inte om. Det är bäst att vara tyst. Och att ifrågasätta de pengar ifyllnadsböckerna kostar eller det rimliga i att vi prioriterar dessa gör jag inte högt. Hur det ska gå med de nya matematikböckerna och de engelska skönlitterära böckerna jag önskar köpa in vågar jag inte tänka på. Nej, den diskussionen är död. Ja, jag är en dålig lärare! Jag vill inte bara ta emot, jag vill diskutera och fundera över hur det pedagogiska anslaget används och hur de metoder vi får oss tilldelade verkar i förhållande till läroplanen. Men det höga taket ovanför mig är inte högt. Inte för någon.

— Jag fick inte vara med för jag var sur, säger eleven när eleven kommer tillbaka. Är det ok om jag jobbar med matten nu?

Alla artiklar i temat Värdegrund (LT) (11)

ur Lärarförbundets Magasin