Läs senare

Miljoner i bidrag – miljoner i vinst

LT granskar115 av de skolaktiebolag som delade ut vinst förra året fick statsbidrag från Skolverket. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.

av Karin Lindgren
13 Dec 2017
13 Dec 2017

Skolverket har mellan 40 och 50 bidrag som kommunala och fristående huvudmän kan söka för att förbättra verksamheten för elever och lärare. Det är pengar till allt från läxhjälp, mattelyft och mindre barngrupper till lärarlönelyft och fortbildningar i specialpedagogik och svenska som andraspråk.

Internationella engelska skolan är ett av de bolag som söker och får mest pengar – 47 miljoner kronor i statsbidrag 2016. Samtidigt delar man ut pengar till aktieägarna. Vid senaste årsstämman beslutade bolaget om utdelningar på 45,6 miljoner kronor.

Skolbolag som delar ut vinst

I en debattartikel i Dagens samhälle den 17 oktober försvarar grundaren Barbara Bergström och styrelseordföranden Per Båtelson att man delar ut pengar samtidigt som man tar del av statsbidraget för läxhjälp. Argumenten är bland annat Engelska skolans höga resultat, att man betalar 44 miljoner i bolagsskatt till staten och att de många lärare som numera är delägare i bolaget förväntar sig ersättning på sin investering.

Lärarnas tidning har tittat närmare på bidragsåret 2016. Vår granskning visar att Engelska skolan är långt ifrån ensam om att kombinera bidragsansökningar och aktieutdelningar.

122 bolag beslutade enligt årsredovisningarna för 2016 att dela ut totalt 243 miljoner kronor till ägarna. 115 av dem hade sökt och fått statsbidrag, sammanlagt 131 miljoner kronor, och delade ut vinst, 232 miljoner kronor. Det innebär att även kommunal skolpeng möjliggjorde utdelningarna i många av bolagen.

Skolmyndigheterna har varken något uppdrag eller stöd i lagstiftningen för att låta bli att ge pengar till vinstutdelande skolföretag. Så här säger Johanna Freed, chef för en av de två enheter på Skolverket som fördelar statsbidragen:

– Vi gör uppföljningar och stickprov och kan kräva tillbaks pengar som används felaktigt, vilket har hänt. Men som regelverket ser ut nu ska vi inte följa kronorna på exakt nivå eller ha synpunkter på utdelningar.

Så gjorde vi

Lärarnas tidning har jämfört hur mycket statsbidrag de aktiebolagsdrivna huvudmännen fick 2016 med uppgifter om aktieutdelningar (i de årsredovisningar som hunnit komma in till Bolagsverket den 25 oktober i år). Det innebär årsredovisningar för kalenderåret 2016 eller 2015/16 för de bolag som har brutet räkenskapsår, samt i några fall 2016/17.

I mars lägger regeringen fram ett förslag om vinstbegränsningar i skolan. Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin ringar Lärarnas tidnings granskning in precis det ”systemfel” som han anser måste rättas till.

– På var och en av de skolor vars ägare tar ut pengar finns elever som behöver lite mer tid, lärare som behöver lite mer uppbackning och investeringar som behöver göras. Varken statsbidrag eller kommunal elevpeng ska försvinna iväg som vinster, säger han.

Företagen och deras bransch-organisationer anser att de måste få igen för egna satsningar och risker de tagit. Det tycker också att utdelningarna är små i relation till omsättningen och att de privata företagen är mer effektiva än kommunerna, det vill säga får ut mer skola av skolpengen.

Har de en poäng?

– Det finns bra friskolor och många som jobbar hårt. Men effektiviteten handlar i praktiken om lägre lärartäthet, lägre andel behöriga lärare och sämre kontinuitet för eleverna. Och att det skulle vara lite pengar som delas ut tycker jag är en respektlös hållning gentemot de elever och lärare som behöver mer resurser, säger Gustav Fridolin.

Han tillägger:

– Vårt förslag kommer göra det möjligt att få en rimlig avkastning på egna investeringar. Men om man studerar skolföretagens ekonomi så lever de, med något undantag, på skattepengar.

Tre exempel på bidrag och utdelning

Ulno AB: Statsbidrag 4,7 miljoner, utdelning 4 miljoner

Huvudman för Prolympiaskolorna i Norr – 4 grundskolor i Sundsvall, Östersund, Gävle och Umeå.

Bolaget fick 4,7 miljoner kronor i statsbidrag 2016. Så här står det i årsredovisningen:

”Satsningarna för att öka undervisningens kvalitet har bland annat varit inom områdena läslyftet, lågstadiesatsningen, matematiklyftet och undervisningen under skollov. Satsningen för att öka lärarna löner har till stor del gjorts möjlig genom de bidrag som tillförts från Skolverket för karriärtjänster och lärarlönelyftet.”

Styrelsen ansåg också att det var möjligt att dela ut 4 miljoner till Ulno AB:s ägare. Utdelningen gjorde att bolagets soliditet (det egna kapitalets storlek i förhållande till skulderna) halverades till 11 procent.

British Schools AB: Statsbidrag 2,1 miljoner, utdelning 10,7 miljoner

Driver F–9-skola i Eskilstuna. I årsredovisningen motiveras den stora utdelningen med Reepalu-utredningen om begränsning av välfärdsföretagens vinster och den politiska osäkerheten inför valet 2018. Styrelsen vill ”skydda ägarnas medel”, det vill säga tidigare gjorda överskott, och tömmer därför bolaget sånär som på aktiekapitalet på 100 000. Man skriver att likviditeten (betalningsförmågan) ska återföras till bolaget ”vid behov” i form av villkorade aktieägartillskott eller lån.

Al-Zahraa Akademi AB: Statsbidrag 1,1 miljoner, utdelning 2,8 miljoner

Driver en F–9-skola och förskola i Bagarmossen i södra Stockholm. Skolan fick i juni allvarlig kritik från Skolinspektionen, som funnit brister i undervisning, särskilt stöd, värdegrundsarbete och elevhälsa. Inspektionsrapporten vittnar även om en generell brist på undervisningsmaterial och fungerande utrustning i både teoretiska och praktiska ämnen.

ur Lärarförbundets Magasin