Läs senare

Miljöpartiets lönelyft kräver löfte från kommunerna

Miljöpartiet utlovade förra veckan 3,75 årliga statliga miljarder till höjda löner för alla lärare. Men för att staten ska betala ut pengarna krävs att kommunerna lovar att fortsätta höja lärarlönerna mer än för de flesta.
– Ska staten kunna gå in med pengar som ska landa i höjda lärarlöner måste vi ställa motkravet på kommunerna att de förbinder sig att löneökningar som tillförs därefter ligger minst på märket, säger språkröret Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.

28 Aug 2014

Miljöpartiet presenterade i förra veckan sin strategi för att höja alla lärares löner med 10.000 kronor inom åtta till tio år. Förslaget presenterades som en statlig satsning på att generellt höja lärarlönerna. Men förutsättningen är att det finns en bindande uppgörelse med kommunerna, säger språkröret Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.

– Ska staten kunna gå in med pengar som ska landa i höjda lärarlöner måste vi ställa motkravet på kommunerna att de förbinder sig att löneökningar som tillförs därefter ligger minst på märket.

Hur ska kommunerna förbinda sig, menar du?
– Det första vi vill att en ny regering ska göra är att ta fram en gemensam rekryteringsstrategi, tillsammans med bland annat kommunerna, som måste innehålla lärarlönerna. Staten går in med pengar om kommunerna förbinder sig att de inte äts upp i avtalsrörelsen.

Enligt Fridolin måste staten ha en garanti från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), den största avtalsslutande parten på arbetsgivarsidan.

Men om SKL säger att de inte kan binda sig vid ett sådant löfte – blir det inga statliga pengar då?
– Vi har ju val som avgör sammansättningen i SKL. Det här är ett löfte som vi avger tillsammans med våra kommunpolitiker. När vi nu också har en samsyn med Socialdemokraterna att det behövs statliga pengar har ju även de ett intresse av att de pengar man lägger in statligt ska snabba på lärarnas löneutveckling.

MP har i sitt förslag ett räkneexempel som ska illustrera hur en lärares lön ska öka med 10.000 kronor under en åttaårsperiod.

En tänkt lärare som 2014 tjänar 28.500 kronor kommer att tjäna 38.700 kronor år 2022 om två villkor är uppfyllda. Det ena är att staten går in med 3,75 miljarder kronor år 2014 (som sedan ligger kvar), vilket motsvarar en ökning på 7,5 procent. Det andra att lärarens lön varje år ökar med minst 3 procent i de vanliga avtalsförhandlingarna.

Siffran 3 procent är något högre än vad det så kallade industrimärket brukar ligga på. Det senaste industriavtalet, som sträcker sig 2013–2016, ligger på 2,0 procent första året, 2,1 procent andra året och 2,2 procent sista året.

Strategin bygger med andra ord på att både staten och kommunerna hjälper till.

Men andra grupper på arbetsmarknaden får ju också löneökningar. Vad är en löneökning på 10.000 kronor egentligen värd år 2022?
– Det är klart att ju större statlig ökning vi kan göra år ett, desto större blir ju varje procentuell ökning på det. Det vi vill visa med vårt räkneexempel är hur viktigt det är att ha en modell där ett statligt tillskott som ska leda till en generell ökning inte äts upp av lägre löneökningar för lärarna därefter. Vi vill ju helst ha högre löneökningar för att den försämring av löneutvecklingen som pågått de senaste 30 år ska börja utjämnas, säger Gustav Fridolin.

Kärnan i Miljöpartiets förslag är, enligt Fridolin, att många kommuner inte klarar av själva att höja lärarnas löner.

– Vi ser att kommunerna vill höja lärarlönerna, men vi ser också att alla kommuner inte klarar det. Och man klarar det inte tillräckligt snabbt. Då behöver vi göra det tillsammans. Och för att kunna göra det behöver vi en statlig insats.

När Miljöpartiets förslag presenterades kallade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén det för ”ett stort steg mot den avbetalningsplan som vi har efterlyst”. Men på Dagens Nyheters debattsida på torsdagen kallar hon förslaget, trots att MP är ”bäst i klassen”, för en ”bluff”.

– Miljöpartiet hade kunnat stoltsera med den största statliga lönesatsningen, men i stället försökte de hävda att deras satsning skulle ge lärarna 10.000 mer genom att ta åt sig äran för kommunala löneökningar, säger hon där.

Gustav Fridolin, är det falsk marknadsföring att lyfta fram siffran 10.000 när staten i själva verket bidrar med drygt 2.000 kronor och resten bygger på framtida potentiella löneökningar genom avtal?
– Nej, vi har varit väldigt tydliga hela vägen. Och båda lärarnas fackliga organisationer har vetat vad det är vi presenterar och kunnat bedöma det. Och alla har kunnat konstatera att vi lägger mer än något annat parti, att vi har en plan hur detta ska leda till långsiktiga förbättringar och att vi har en seriös vilja att rätta till en 30-årig eftersläpning.

Lärarförbundet skriver i sin debattartikel att ”när rikspolitikerna fyller på penningpåsen bör de samtidigt ställa krav.” Förbundet lyfter fram tre principer som en statlig lönesatsning bör vila på:
(1) att staten i utbyte mot finansiering ställer krav på ett trepartsavtal, där kommuner och fristående skolor tecknar avtal med facken om höjda löner.
(2) att lärarna ska få mer än andra grupper, minst en procent.
(3) att den statliga lönesatsningen är långsiktig, inte ett tillfälligt ”valrörelsetillägg” längst ner på lönebeskedet.

Läs mer:

ur Lärarförbundets Magasin