Läs senare

Moderaterna ändrar sig om yrkesprogrammen

Moderaterna gör en omsvängning i skolpolitiken och vill att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet. Det innebär att det finns en majoritet i riksdagen för detta, vilket förre utbildningsministern Jan Björklund (L) beklagar.

02 Maj 2016

Det var den tidigare alliansregeringen som genomförde gymnasiereformen med tydligare skillnader mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Eleverna på yrkesprogrammen fick inte längre självklart högskolebehörighet, utan för det krävdes att de valde "rätt" kurser. Efter reformen sjönk intresset för yrkesprogrammen, och det är orsaken till Moderaternas helomvändning.

– Många elever väljer bort en yrkesutbildning i dag, för att man ser att det inte finns tillräckligt många dörrar öppna efter gymnasiets slut, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson (M).
 

Liberalernas partiledare och förre utbildningsministern Jan Björklund är som väntat inte nöjd med Moderaternas nya hållning.

– Det vore olyckligt, det skulle öka avhoppen och utslagningen av ungdomar rätt så dramatiskt om man gör en sådan förändring. Alla ungdomar vill inte bli, eller har inte förmågan att bli akademiker, säger han.

Han tillstår samtidigt att 2011 års reform hade brister.

– Jag är den första att erkänna det. Vi behöver mer lärlingssystem, tvååriga yrkesprogram och kanske några fyraåriga yrkesprogram. Men lösningen ligger inte i likriktning.
 

Björklund konstaterar också att det nu finns en riksdagsmajoritet för en förändring av yrkesprogrammen.

– Regeringen har nu plötsligt majoritet i riksdagen, så det kommer väl att ske i en uppgörelse. Men det vore olyckligt.
 

Hur bäddar detta för en enighet inom alliansen på utbildningsområdet?

– Det försvårar naturligtvis. Vi har ju varit eniga fram till i dag, säger Björklund.

   
Omsvängningen framkom när Moderaterna presenterade sin ekonomiska vårmotion på måndagen.

Skolan får 2,8 miljarder kronor i M:s budget, varav nästan hälften går till en ny reform som innebär en ytterligare undervisningstimme per dag. Moderaterna vill satsa 1,33 miljarder kronor på en timme mer lärarledd undervisning i lågstadiet per dag 2017. Året därefter stiger kostnaden till 2,65 miljarder för att 2019 ligga på knappt fyra miljarder kronor.
– Varje timme med en utbildad lärare räknas. Vägen till det svenska samhället och till arbetsmarknaden, den börjar i skolan. Och den börjar tidigt. Får man inte den hjälp man behöver då så kan det vara för sent sen, säger M-ledaren Anna Kinberg Batra. 

– Tittar man på grundskolan i jämförbara länder i OECD så har svenska elever ungefär ett år mindre i undervisningstid jämfört med konkurrenterna och det har Sverige inte råd med. 

ur Lärarförbundets Magasin