Läs senare

M:s nya skoltalesperson: Förändring måste förankras hos lärarna

SkolpolitikModeraterna ska bli bättre på att lyssna på lärarfacken och på lärarna. Det lovar partiets nya utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe.
– All förändring som inte är förankrad hos lärarna är dömd att misslyckas, säger han.

av Stefan Helte
23 Okt 2017
23 Okt 2017

Den 1 oktober tillträdde Ulf Kristersson som ny partiledare för Moderaterna. I kölvattnet av ledarskiftet har Moderaterna gjort flera ommöbleringar i partitoppen. I förra veckan utsågs riksdagsdagsledamoten och före detta MUF-ordföranden Erik Bengtzboe till ny utbildningspolitisk talesperson efter Camilla Waltersson Grönvall.

Du har sagt att Moderaterna ska bli lärarnas parti. Vad menar du med det?

Erik Bengtzboe, Moderaterna.

– Vi som politiker har överdrivit effekten av våra förslag, som ofta handlar om symbolpolitik med för lite fokus på resultat i skolan. Samtidigt har vi underskattat lärarnas roll. Om vi ska få en bra skola som lyckas med det kompensatoriska uppdraget måste vi satsa på förslag som gör skillnad i klassrummet.

Hur ska ni göra skillnad i klassrummet?

– Jag har bjudit in både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till samtal om hur vi ska stärka Sveriges lärare och lärarens roll i klassrummet.

Ska Moderaterna bli bättre på att lyssna på lärarfacken?

– Ja, det är absolut min uppfattning. All förändring som inte är förankrad hos lärarna är dömd att misslyckas.

Vilken är den viktigaste skolpolitiska frågan?

– Att eleverna och föräldrarna ska kunna lita på att alla skolor levererar kunskap. I grund och botten handlar det om att eleverna ska få tid med skickliga lärare, som har ett tydligt kunskapsuppdrag.

Och hur ska det gå till?

– Vi vill utöka undervisningstiden, förstärka lärarnas kompetensutveckling och se till att det blir ordning och ro i klassrummet.

Detta är Erik Bengtzboe

  • 30 år, bor i och född i Nyköping.
  • Ordförande för Moderata Ungdomsförbundet 2010-2014.
  • Riksdagsledamot sedan 2014 och ledamot i utbildningsutskottet sedan 2015.

Lärarbristen är stor och väntas bli ännu större. Vad vill ni göra åt det?

– På lång sikt handlar det om att stärka intresset för läraryrket. Lönen är en del, men det viktigaste är att lärarna får en frihet i sitt yrke, så att det inte blir för detaljreglerat och för mycket bisysslor. Vi måste även få tillbaka lärare som har lämnat yrket. Där hoppas jag verkligen att dialogen med lärarfacken kan ge mig bra idéer.

Vad tycker du om att svenska friskoleföretag använder den svenska skolpengen för att köpa skolor utomlands?

– Huvudsaken för svenska elever är inte vem som driver en skola, utan att man får en bra skolgång. Om friskoleföretagen lyckas skapa ett överskott för att de arbetar på ett effektivt sätt måste de kunna använda det som de finner lämpligt. I grunden är det positivt om svenska utbildningsideal kan exporteras till andra länder.

Är det inte något fel på systemet när pengar som är tänkta att gå till undervisning i svenska skolor går på export?

– Om det går att göra stora vinster är det ett tecken på att skolpengen är för hög eller kraven för låga.

Vad bör man göra åt det?

– Vi vill titta på att införa nationella kvalitetskriterier för skolan som gör det möjligt att kräva en hög miniminivå. Kan vi sätta hårdare krav på kvalitet försvinner möjligheten att ta ut överdrivna vinster.

Hur ser du på regeringens förslag om att reglera vinsterna för friskolor?

– Det är i princip ett förbud. Det går inte att driva företag om man inte får ta ut ett överskott för att täcka ojämnheter mellan åren. Vi menar att det behövs variation och innovation inom skolsektorn. Det stora problemet i Sverige är inte skolor som går med vinst, utan de skolor som underpresterar. Det är på dem vi politiker borde lägga fokus och energi på.

På Moderaternas partistämma förra helgen fick partiledningen stryk när det gäller förslaget om att även förskollärare ska kunna bli förstelärare. Varför är ni emot det?

– När det gäller förstelärartjänster vill vi i första hand lägga de pengarna på att rekrytera duktiga lärare till de skolor som har de största utmaningarna. Men på sikt bör även förskolan ha förstelärare.

Bör fritidspedagoger få legitimation?

– Nej, det är inget som bör prioriteras just nu i alla fall.

Lärare och förskollärare har ju redan legitimation. Varför ska inte fritidspedagoger få det?

– Legitimation är ingen universallösning som med automatik leder till högre kvalitet – det har gått lite inflation i att alla yrkesgrupper ska ha legitimation. Det är bättre att fokusera på att få till en bra verksamhet i fritidshemmen som också stärker skolans kunskapsuppdrag.

Till sist – hur var din egen skolgång?

– Jag tyckte faktiskt inte att skolan var så rolig. Skolgången var för strömlinjeformad och gav inte så mycket enskilt utrymme för en som elev, vare sig man behövde extra utmaningar eller stöd.

 

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin