Läs senare

Muffins och mackor gör NO begripligt

Pedagogiska tipsElever lär om kroppen genom experiment med blodprov.

av Lenita Jällhage
22 Maj 2017
22 Maj 2017
Viktigt. Frukosten vägs för att eleverna ska se att den nyttiga maten väger betydligt mer trots att den ger mindre utslag på blodsockret. Foto: Angelica Zander

Följ på instagram

Gärdesskolans NO-lärare har ett instagramkonto där de lägger upp inlägg om kemi, fysik och biologi. Kontot är öppet för såväl eleverna som andra intresserade.

instagram.com/science_gardesskolan

Eleverna är rejält hungriga när de kommer till NO-lektionen i Gärdesskolan i Sollentuna. De har inte ätit någon frukost hemma.

NO-lärarna Azadeh Kashani och Anette Milton har dukat upp två frukostalternativ. Det ena innehåller snabba kolhydrater med fyra choklad- och citronmuffins och ett glas saft. Det andra består av mer långsamma kolhydrater med smörgåsar av grovt osötat rågbröd med bregott, ost, rökt skinka, sallad, tomat, paprika och avokado som pålägg. Till det serveras ett glas vatten.

— Normalt brukar vi ha ett glas mjölk och ett kokt ägg också till det nyttigare alternativet men det hann vi inte ordna i dag, säger Azadeh Kashani.

Jämförelse. Några får rejäla mackor till frukost. Andra får muffins och saft. Foto: Angelica Zander

Efter frukosten ska lärarna ta ett stick i fingret på eleverna för att se hur dagens första mål påverkar blodsockret.

— Det är fjärde året som vi gör de här blodsockertesterna med våra åttor. Vi arbetar så mycket vi kan med olika interaktiva laborationer där eleverna deltar och upplever hur det påverkar dem, säger Azadeh Kashani.

Tanken med de konkreta experimenten är att öka elevernas delaktighet i lärandet och visa hur de kan ha nytta av sina kunskaper i NO-ämnena.

Fyra elever sätter sig vid bordet med den sockerrika muffins­frukosten medan resterande sex väljer den mer näringsrika. Vid ett tidigare lektionstillfälle har de ätit av det andra frukostalternativet och mätt sitt blodsocker. De har även ritat upp diagram över sina värden så de kan jämföra med dagens mätningar.

Två om dagen blir sjuka

Sverige har näst efter Finland världens högsta frekvens av diabetes hos barn. Varje dag insjuknar två barn i Sverige i diabetes typ 1 men även diabetes typ 2 har blivit vanligare bland allt yngre.

Totalt har en halv miljon i Sverige någon form av diabetessjukdom.

Källa: Lunds universitet

Muffinsgruppen är klar med sin frukost på nolltid. Johanna Andersson, Sara Bohr och Nina Hedman kan redan efter 15 minuter mäta sina blodsockervärden. De stöttar och håller varandra i handen när Azadeh Kashani och Anette Milton sticker dem i fingrarna. Lärarna har köpt in samma utrustning som diabetiker har när de mäter blodsockervärden.

— Om kroppen får i sig en stor mängd snabba kolhydrater från exempelvis sockret i muffinsen så får den nästan en chock. Den börjar producera mer insulin än cellerna i kroppen kan ta emot. Blodsockret sjunker och man känner sig hungrig efter en kort stund trots att man ätit, förklarar Azadeh Kashani.

Flera av eleverna som ätit av muffinsen känner av hungern och ber att få äta en smörgås efter provtagningen för att må bra fram till lunch.

Eftersom de långsamma kolhydraterna tar längre tid att nå ut i blodet får eleverna som ätit smörgåsar vänta till slutet av lektionen innan de kan mäta sina blodsockervärden. Anette Milton förklarar att det bör gå cirka två timmar mellan måltiden och provtagningen när man ätit mer långsamma kolhydrater.

Azadeh Kashani, NO-lärare. Foto: Angelica Zander

Åttondeklassarna har arbetat med människokroppen under flera NO-lektioner. De har bland annat lärt sig hur ­olika näringsämnen som exem­pelvis proteiner, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler påverkar kroppen. De har diskuterat i vilken mat de olika näringsämnena finns. Och hur stress och fysisk aktivitet kan påverka kroppens förmåga att tillgodogöra sig och ta hand om näringen.

När eleverna jämför sina värden ser de att de som ätit muffins har ett betydligt högre blodsockervärde än de som ätit smörgås. Philip Kvilten och Elis Irestedt, som tränar minst fem dagar i veckan, får lägre värden än sina kompisar vilket kan bero på träningen. Några har gått eller cyklat till skolan medan andra har åkt bil eller buss. Det kan också ha betydelse, förklarar NO-läraren Azadeh Kashani.

Azadeh Kashani tycker att det är viktigt att eleverna får kunskap om hur de kan förebygga sjukdomar som diabetes typ 2 genom daglig motion, näringsrik och varierad kost och att minimera intaget av socker, läsk med mera.

— Om vi som NO-lärare kan lära ut våra ämnen och samtidigt göra en insats för hälsan bland eleverna, typ som fluortanten, och ge dem mer kunskap om sina kroppar så känns det bra, säger Azadeh Kashani.

Tänk på detta vid blodlabb

Skillnad. Blodsockervärdet varierar stort beroende på vad eleverna ätit till frukost. Foto: Angelica Zander

Det finns inget generellt förbud mot blodlaborationer i skolan men det kan finnas lokala föreskrifter i en kommun eller skola.

På Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik kan du hitta vilka regler och säkerhetsföreskrifter som gäller vid blodlaborationer: bioresurs.uu.se.

Sök på blodlaborationer.

ur Lärarförbundets Magasin