Läs senare

När lärare mobbar

Mothåll sa man förr. Mobbning, kränkning eller trakasserier heter det nu. Vad vi än kallar det, känner sig fler elever illa behandlade av någon lärare än av en annan elev.

14 Jun 2004

Förra året uppgav fem procent av eleverna att de upplevde sig mobbade eller trakasserade av sina lärare, enligt Skolverkets rapport ”Attityder till skolan 2003”. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med 2000, men fler än de tre procent av eleverna som instämde med påståendet ”Du känner dig mobbad eller trakasserad av andra elever”.  
Hela 15 procent av eleverna kände sig ofta orättvist behandlade av lärare eller andra vuxna i skolan.  
En undersökning i Uppsala visade att var fjärde elev i grundskolan och nästan varannan på gymnasieskolan hade upplevt att en vuxen person i skolan kränkt någon av eleverna. Liknande resultat gav en undersökning i Göteborg: Var fjärde elev i år 9 hade känt sig kränkt eller mobbad av lärare.  
Vad står dessa siffror för? Är det verkligen så illa att lärare mobbar sina elever eller är eleverna överkänsliga för kritik?  
Mattias Johansson från stiftelsen Friends reser runt till skolor och föreläser om mobbning och kränkande behandling. Han har fått höra många skildringar av hur elever har kränkts av sina lärare.  
  – En tjej berättade att läraren sagt att ”du kommer aldrig att bli annat än en hora” och en kille blev kallad ”skräpet” av sin lärare efter ett dividerande om i vilket rum han skulle plugga.  
  – Problemet med lärarmobbning, säger Mattias Johansson, är ju att eleverna befinner sig i en beroendeställning. De vågar kanske inte säga något, för de är rädda att betyget ska påverkas.

När Anna-Lena Rostvall och Tore West inledde arbetet med sin doktorsavhandling ”Interaktion och kunskapsutveckling” inom musikskolan hade de ingen tanke på att just kränkning av elever skulle bli ett framträdande inslag. De videofilmade fyra musiklärare under många timmars undervisning. På varje minuts film lade de ner fyra  –fem timmars detaljstudier.  
Metoden var avslöjande. De såg lärare som gav dubbla budskap, de sa en sak och gjorde en annan.  
  – En lärare kunde säga: ”Ja, jättebra hörrudu” och samtidigt vända sig bort från eleven, berättar AnnaLena Rostvall.  
Tore West har ett par andra exempel. På en lektion spelade läraren före och han spelade fel. Eleven gjorde samma fel och fick en tillrättavisning. En annan elev upptäckte hur det kom sig att läraren spelade fel gång på gång. Läraren erkände inte sitt misstag utan sa ”just det, jag skriver upp det så att du inte glömmer det!”  
En lärare kallade en elev för fel namn under en hel lektion, där bara tre elever var närvarande.  
  – Vi letade inte efter kränkningar, men det blev så uppenbart, säger Anna-Lena Rostvall.  
Nu forskar de om musikundervisningen i gymnasieskolan och på lärarhögskolan och finner samma beteenden. Lärare använder sig av ironi och sarkasmer.  
  – När lärare blir irriterade tar de till cynismer och elaka kommentarer i stället för att ta itu med själva grundfrågan, säger hon.  
Ingen av dem tror att någon medvetet vill kränka en elev. Det bara sker. Lärarna undervisar som de själva blivit undervisade. Just musiklärare undervisar ofta en elev i taget och utan publik, men de har fått höra att liknande kränkningar är vanliga även i orkestersammanhang. Zelma Forsär psykolog i Göteborg och har jobbat inom skolvärlden i närmare 30 år. 1993 kom hennes doktorsavhandling ”Obalans i makt. Fallstudier av barnmobbning” som bygger på fem fallbeskrivningar. Hon intervjuade offer och plågare, lärare och föräldrar.  
  – I ett av fallen deltar läraren i mobbningen utan att vara aktiv. Hon är helt i händerna på eleverna och kan inte bryta deras makt.  
  – Det är säkert inte någon ovanlig situation, tror Zelma Fors, att lärare går in och förstärker mobbningen och dessutom av och till kan utföra den.  
Vi talar om den klassiska 40-talsfilmen ”Hets” och läraren Caligula som plågade sina elever. Skolagan förbjöds först 1958 och egentligen tycker hon att det inte är så länge sedan. Det är en kort tid för att ändra ett förhållningssätt.  
  – Tidigare var det rutin i skolan att vuxna kränkte elever, gick över kroppsgränser.

Hon sitter och bläddrar i ett tunt och slitet häfte: Dan Olweus ”Mobbning av elever fra laerere” från 1996. Han beskriver där en undersökning från 1980talet bland 2 400 Bergen-elever i år 6  –9. Två procent av dem hade under de senaste fem månaderna varit offer för lärarmobbning. För att det skulle räknas som mobbning krävde Olweus att minst fyra elever i klassen skulle vara överens om att det ägt rum.  
Han citerar några av eleverna: ”Läraren säger dumma saker om mig och får de andra att skratta åt det.”  
”Hon säger saker om mig och om hur jag är inför hela klassen.”  
”Läraren kommer med spydigheter, beskyllningar och behandlar mig annorlunda än de andra eleverna.”  
Zelma Fors beskriver hur olika det kan kännas att besöka olika skolor. I en kan ett stort lugn råda, i nästa går eleverna till attack mot besökaren redan vid ingången.  
  – Som lärare kan man i den senare skolan hamna i en sits där man trakasserar elever. Ibland kan en lärare känna ”rätt åt eleven” om han/hon blir mobbad. Att våga prata om sin hämndkänsla är mobbningsförebyggande arbete! Jag handleder lärare och i en god handledningsmiljö kommer det där upp.  
Hon har varit med om positiva processer. En lärare var tidvis deprimerad och under de perioderna blev det många elevvårdsärenden.  
  – När vi mötte den läraren och satte ord på vad vi såg, nämligen att hon hade en så låg funktionsnivå då hon var deprimerad, blev hon lättad.   – Kolleger kan se sånt här, men det är alldeles för ovanligt att de säger något. Det är bättre med arbetslag‚ då får eleverna fler vuxna att gå till.  
Zelma Fors säger att det är olyckligt om någon annan än läraren tar makten i klassrummet. Någon elev menar du?   – Givetvis.  
Hon betonar att det är ”den positiva makten” hon talar om.  
  – Det handlar om att man har kontroll över läget och det handlar om tillit och respekt. I en klass där fröken/magistern har makten behöver man inte manövrera den.

På Tomtebogårds skola i Umeå har lärarna i flera år observerat varandra och filmat lektioner. Rektor Carina Sandberg berättar om när hon blev filmad under en bildlektion.  
  – Jag kunde själv se hur jag gick fram till pojkar för att hjälpa dem fast de inte bett om det!  
  – Vi jobbar mycket med oss själva och för en dialog. Vad är konflikt för dig? Behandlar vi alla lika? Bemöter vi föräldrarna på samma sätt, oberoende av hur de är klädda och så vidare?  
Hon kan tycka att elever använder ordet mobbning nonchalant och resonerar lite kring lärare och mobbning:  
  – Det handlar ju om hur barn tolkar saker. De vill ofta ha omedelbar hjälp, annars känner de sig mobbade.  
Carina Sandberg tror att problemet är större under grundskolans senare år. Hennes egen skola har elever upp till år 5.  
  – Äldre barn kan ju ha ett sätt att provocera. Och varför blir man provocerad av en flicka som är kaxig, medan en pojke som beter sig likadant är ”charmig”? Det krävs reflektion kring hur man själv agerar och vad man anser vara rätt eller fel.

Skolverket har i tre attitydundersökningar kunnat konstatera att eleverna uppfattar lärares mobbning som ett större problem än andra elevers. Under sina inspektioner tittar man därför också på om detta perspektiv finns med i skolornas arbete mot kränkande behandling.  
  – I den allmänna debatten talas det ofta om mobbning som systematiska och upprepade handlingar. Risken är då att man inte tar enstaka kränkande handlingar på allvar, säger Per-Olof Artberg, undervisningsråd på Skolverket.  
  – För den enskilda eleven kan även en enstaka händelse upplevas som mycket kränkande.

LÄS MER:





4Elevröster om kränkande lärare  





4Reagera när en kollega kränker en elev 

AGNETA PETTERSON

LÄS MERA

Obalans i makt. Fallstudier av barnmobbning. Zelma Fors. Doktorsavhandling, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 1993.

Interaktion och kunskapsutveckling. En studie av frivillig musikundervisning. Anna-Lena Rostvall och Tore West. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. www.didaktikdesign.nu/musik

Attityder till skolan 2003, Rapport nr 243, Skolverket.

Kränkningar i skolan. Förekomst, former och sammanhang. Christina Osbeck, Ann-Sofie Holm, Inga Wernersson. Rapport 5 från Värdegrunden, Göteborgs universitet 2003.

ur Lärarförbundets Magasin