Läs senare

Näringslivet mobiliserar med sajt mot vinsttak

FriskolorStörre delen av de fristående skolorna och förskolorna måste avvecklas om Ilmar Reepalus vinsttak blir verklighet, enligt Svenskt Näringsliv.
Nu startar de sajten svarareepalu.nu tillsammans med bland andra Friskolornas riksförbund. Här ska de fristående huvudmännen få hjälp att skriva remissvar och göra sina röster hörda.

av Karin Lindgren
20 Jan 2017
20 Jan 2017

Den 24 februari går remisstiden ut för utredaren Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar i friskolorna och den privat drivna vården och omsorgen. En vinstbegränsning har inga förutsättningar att gå igenom riksdagen idag men åtminstone skolvinsterna lär bli en valfråga 2018.

På torsdagen diskuterades två rapporter om förslagens konsekvenser vid ett seminarium i Svenskt näringslivs regi.

– Det är i praktiken ett vinstförbud för de flesta företagen, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt näringsliv.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt näringsliv.

Välfärdsutredningens förslag går ut på att ett företags rörelsevinst får vara högst 7 procent det kapital ägarna själva investerat plus statslåneräntan. Idag är detta mått på avkastning 34 procent i skola och utbildning.

Enligt Svenskt näringsliv blir Ilmar Reepalus sätt att räkna missvisande för de personalintensiva välfärdsföretagen som har mycket mindre materiella tillgångar än andra branscher i tjänstesektorn.

– Mjuka tillgångar som många kunder, duktig personal och välfungerande processer räknas inte med och bokförs inte i balansräkningen. Det gör att det egna kapitalet framstår som mindre och den procentuella avkastningen som högre, säger Anders Morin.

Man har låtit revisionsbolaget PwC räkna på vad vinsttaket skulle innebära för välfärdsföretagens ekonomi. Enligt rapporten kommer 90 procent av de fristående förskolorna och 88 procent av grundskolorna kunna ha en rörelsevinst på mindre än 2 procent av själva verksamheten eftersom deras bokförda egna kapital är så litet.

– Det är helt otillräckligt för en stabil verksamhet. Man måste kunna täcka räntekostnader, nyinvesteringar och bygga upp en buffert för tillfälliga elevtapp, säger Anders Morin.

Han tror att de flesta välfärdsföretag kommer att avvecklas, utom möjligtvis de mycket stora. De har lättare att öka sin kapitalbas, till exempel genom att köpa sina lokaler. Eftersom ideellt drivna verksamheter ska lyda under samma regler kommer inte heller de att klara sig om de inte får kapitaltillskott av en rik stiftelse, enligt honom.

Henrik Jordahl, docent och programchef på Institutet för näringslivsforskning.

Vid seminariet presenterades också en ny rapport där nationalekonomerna Henrik Jordahl och David Sundén, på Svenskt Näringslivs uppdrag, undersökt vilka effekterna av vinsttaket skulle bli för kvalitet, innovationer och produktivitet i välfärden. Allt skulle minska, enligt Henrik Jordahl.

– Detta får stora samhällsekonomiska konsekvenser på sikt. Och det är allvarligt eftersom ett av de stora framtidsproblemen är hur vi ska finansiera välfärden när befolkningen blir allt äldre, säger han.

I dagarna startar Svenskt näringsliv sajten svarareepalu.nu tillsammans med Friskolornas riksförbund, Almega och flera andra organisationer.

– Det är för att göra vår röst hörd. Här finns bland annat en räknesnurra där man kan ta reda på vad utredningens förslag innebär för det egna företaget samt hjälp för alla som vill skriva ett remissvar, säger projektledaren Robert Thorburn.

ur Lärarförbundets Magasin