Läs senare

Nationellt minoritetsspråk föreslås bli eget skolämne

MinoritetsspråkInför "nationellt minoritetsspråk" som ett eget ämne i skolan, föreslår en statlig utredning som lämnades över till utbildningsministern på onsdagen.

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk som har getts särskilda rättigheter: samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Det här läsåret beräknas drygt 12.000 elever ha rätt till modersmålsundervisning i något av de dessa språk, varav närmare 9.000 i finska och runt 2.500 i romani chib.

Men bara runt hälften av dessa elever har deltagit i sådan undervisning. Många kommuner erbjuder den inte alls.

– Det är ett ganska stort glapp mellan berättigade och andelen kommuner där undervisning erbjuds, säger utredaren Jarmo Lainio, professor vid Stockholms universitet.

Sverige har i flera år fått kritik från Europarådet för bristerna.

Det nya ämnet – nationellt minoritetsspråk – bör föras in i skollagsstiftningen, föreslår utredningen.

– Så att det faktiskt blir en del av skoldagen och inte som nu, att det i praktiken ligger utanför, säger Jarmo Lainio.

Eleverna ska erbjudas undervisning oavsett var i landet de bor. Det behövs också en garanterad undervisningstid – tre timmar i veckan. Jarmo Lainio efterlyser vidare samordnad information från skolhuvudmännen samt åtgärder som höjer modersmålslärarnas status.

– Lärarutbildningen kommer att bli en nyckelfråga som behöver utredas separat, säger Jarmo Lainio.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tog på onsdagen emot utredningen ”Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering”.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

– Sverige ska uppfylla sina internationella förpliktelser, konstaterar han.
– Vi har ett hårt arbete framför oss.

Rätt till undervisning

  • Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige.
  • Elever som hör till någon av dessa minoriteter har rätt till undervisning i modersmål, oavsett om det är ett levande språk i hemmet eller inte.
  • Det gäller i grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
  • Utredarens uppdrag var att kartlägga behovet av åtgärder med anledning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de nationella minoritetsspråken, dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken.
  • Utredaren skulle bland annat kartlägga och bedöma om åtgärder behövs – och i så fall vilka – för att öka tillgången till undervisning i nationella minoritetsspråk.
    Källa: Skolverket, Regeringen

ur Lärarförbundets Magasin