Läs senare

Nio av tio grundskollärare upplever hög arbetsbelastning

Nio av tio grundskollärare upplever hög arbetsbelastning. Många riskerar hälsan. Det visar en ny undersökning från Lärarförbundet.

25 Maj 2016

Var sjätte lärare i en ny enkätundersökningen från Lärarförbundet tycker att arbetsbelastningen är väldigt hög, vilket ökar risken för ohälsa och för att lärarna ska lämna yrket. 

– Det är en väldigt allvarlig signal till beslutsfattande politiker och skolans huvudmän, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ­ordförande.
 

När lärare får ange vad som har lett till ökad arbetsbelastning det senaste året är det främsta skälet en anpassad undervisning kopplat till särskilt stöd. Detta kan också innefatta en anpassad undervisning för nyanlända.

– Lärare behöver avlastning av andra yrkesgrupper som specialpedagoger, utbyggd elevhälsa, socialpedagoger och andra.
 

Ökad dokumentation upplevs fortfarande som en tung börda. Enligt Lärarförbundet har inte de reformer som skulle leda till minskad administration – som slopandet av individuella utvecklingsplaner och nationella prov –ännu nått lärares vardag. 

Hög arbetsbelastning är, enligt rapporten, det främsta skälet till att lärare går ner i arbetstid. Uppskattningsvis 5.000 lärare arbetar deltid på grund av detta. 

– Arbetsgivarna skulle få fler lärartimmar om de skapade en rimlig arbetssituation, säger Johanna Jaara Åstrand.
 

Att arbeta deltid på grund av hög arbetsbelastning utmärker lärare jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden som oftare går ner i tid på grund av exempelvis vård av barn och anhöriga.
 

Sedan Lärarförbundet gjorde en liknande undersökning 2013 har lärarna fått fyra minuter längre planeringstid per undervisningstimme (från 15 minuter till 19). Men enligt Johanna Jaara Åstrand är detta att betrakta som "myrsteg där det skulle behövas elefantkliv". 

Har arbetsbelastningen ökat? 

Vi frågade tre lärare på Bäckahagens skola i Stockholm.Sara Lehmann Larsson, år 4–6
– Ja, den har ökat. Det är all dokumentation som är belastande. Allt ska dokumenteras nu. Minsta tjafs mellan elever ska skrivas in i olika mallar. Sedan är det alla IUP:er…

– I arbetslaget borde vi kunna få hjälp av en administratör med till exempel vikarieanskaffning och bokning av resor. Det vore också bra med fler specialpedagoger – en per stadium vore ett minimum. 

Håkan Nilsson, år F–3
– Ja, det tycker jag. Jag sitter just nu och skriver orosanmälan, och sådant tar mycket tid om det är en del konflikter. Vi måste ju prata med föräldrar också. Ofta är det planeringstiden som ryker.

– Jag tycker vi har för mycket mötestid, det blir sena dagar. Sam­tidigt är mötena en sorts kompetensutveckling, vilket också behövs. 

Helene Andersson, år F–3
– Nej, den har inte ökat. Men det kan bero på att jag är "fjärdelärare", alltså extralärare i tre olika klasser som har var sin mentor. 

– Jag tycker att planeringstiden har minskat något och att det kommer mycket dokumentationskrav uppifrån – enkäter, utvärderingar och liknande.

– Vi skulle behöva ha färre möten, för de knaprar in på planerings­tiden. 

.

ur Lärarförbundets Magasin