Läs senare

Ny karriärreform ska lyfta lärarna

FortbildningSkolkommissionen vill stärka lärarnas kompetensutveckling och knyta den till tre eller fyra karriärsteg. Varje steg innebär utökat ansvar och mer pengar på lönekontot. Lärarnas tidning har tittat närmare på kommissionens förslag på ett så kallat professionsprogram. Det finns en oro för att systemet kan bli alltför stelbent och kontrollerande.

Nu ska det bli slut på godtyckliga studiedagar, obefintliga eller slumpartade utbildningsinsatser och egenbetald fortbildning på kvällar, helger och lov. Åtminstone är det vad Skolkommissionen vill när man föreslår ett nationellt ­professionsprogram för lärare och skolledare. Det ska göra kompetensutvecklingen förut­sägbar, relevant och transparent. Utgångspunkten är att lärarna själva ska ha inflytande över skolutvecklingen.
— Det är helt fundamentalt. Själva grundidén i förslaget är att det ska vara professionsbaserat, säger Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson.

Professionsprogrammet innehåller en karriärreform som är kopplad till kompe­tensutveckling, där förste­lärarna, lektorerna och lärarlönelyftet ska fogas in i ett sammanhang. En arbetsgrupp ska utforma detaljerna i professionsprogrammet, men kommissionen har redan nu tydliga och konkreta förslag:

  • Tre eller fyra karriärsteg från nyexaminerad till kvalificerad lärare. Varje steg ska ge högre lön, utökat ansvar och vara tydligt kopplat till kompetens­utveckling, vilket kan innebära både akademiska poäng och erfarenhetsbaserade kun­skaper, till exempel kollegialt lärande.
  • Tre valbara utvecklingsspår — undervisning, specialisering och ledarskap — med olika utvecklingssteg inom spåren. Det ska vara möjligt att byta spår, läsa till ämnen eller fördjupa sina kunskaper.

Skolkommissionen vill också stärka banden mellan praktik och teori. Bland annat ska det bli lättare för lärare att forska, och samarbetet mellan skolor, lärosäten och lärar­utbildningar ska stärkas.

Björn Åstrand.

Björn Åstrand, som ansvarat för professionsutvecklingen i betänkandet, är övertygad om att professionsprogrammet kommer att göra skillnad.
— De flesta lärare går till jobbet för att de älskar att göra vissa saker. Då vill de få utveckla de sakerna. Det ser jag framför mig att det här ­systemet kommer att stötta.

Tiden och lönen är knäckfrågor, dessutom i ett läge med stor lärarbrist. Kommissionen förutsätter i betänkandet att huvudmännen ska bli skyldiga att säkra tiden och lönen, och Jan-Eric Gustafsson understryker huvudmännens ansvar.

— Vi föreslår avsevärda ­resursförstärkningar. Sedan kan man tänka sig att det finns en stark vilja hos huvud­männen att prioritera detta. Problemet är ju lärarbristen, men då får man prioritera.

Johanna Jaara Åstrand.

Det blir en jättestor utmaning, säger Lärarförbundets ord­förande Johanna Jaara Åstrand.
— Det handlar om insatser för att renodla läraruppdraget.

Farhågor finns också att ett professionsprogram kan bli kontrollerande och alltför stelbent, så att lärare förlorar makten över yrket och sin kompetensutveckling, vilket också Johanna Jaara Åstrand betonar i en särskild skrivelse i betänkandet.

— Det blir helt fel om någon kommer utifrån och tillämpar ett system så att lärarkåren blir objekt i stället för de subjekt vi måste få vara.

Jan-Eric Gustafsson ­understryker att systemet ska stödja lärarna i deras yrkes­utveckling och inte ­ sortera eller låsa in dem.
— Ju mindre av tvångströja det är, desto bättre, säger han.

Tror du huvudmännen håller med?
— Ja det tror jag. Men det skulle kunna gå riktigt snett, om man vill lägga ut en fast järnvägsräls för lärare, för att det är enkelt och lättadministrerat. Det är inte själva poängen.

Högskoleminister Helen Hellmark Knutsson är ytterst ansvarig för den statliga kompetensutvecklingen. Hon välkomnar ett tätare samarbete mellan teori och praktik och understryker att det är viktigt att lärare som forskat får användning av sin forskning
i skolan.

Helene Hellmark Knutsson.

Lärarna har längtat länge efter kontinuerlig kompetensutveckling. Kan de lita på att de får det?
— Min absoluta ambition är att lägga grunden för ett pro­fessionsprogram som verkligen blir bra. Som både professionen och huvudmännen är delaktiga i och som stärker professionen och skolan, säger Helen Hellmark Knutsson.

Detta är Skolkommissionen

  • Skolkommissionen tillsattes av regeringen 2015.
  • Uppdraget var att lämna förslag på hur höjda kunskapsresultat kan uppnås, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten öka i den svenska skolan.
  • Initialt leddes kommissionen av Anna Ekström, då generaldirektör på Skolverket. När hon blev minister tog Jan-Eric Gustafsson över som ordförande.
  • Övriga tolv ledamöter representerar bland annat lärarfacken, forskningen, elevorganisationerna, näringslivet, skolhuvudmännen och lärosätena.

ur Lärarförbundets Magasin