Läs senare

Ny skollag behövs nu 

Elever och lärare är förlorarna när den nya skollagen skjuts till en osäker framtid. 

22 Dec 2005

Det blir ingen ny skollag utan den skjuts framåt i tiden till efter valet hösten 2006. Det meddelade skolminister Ibrahim Baylan när han avbröt förhandlingarna med miljöpartiet och vänsterpartiet i förra veckan.
 Den nuvarande skollagen började gälla den 1 juli 1986. Till sommaren är det 20 år. Under den tiden har mycket stora förändringar skett av skolväsendet i Sverige. Vi har fått en helt ny ansvarsfördelning. Skolan har decentraliserats och avreglerats, och en mål- och resultatorienterad styrning har införts. Förskola, grundskola och gymnasieskola har fått nya läroplaner. I grund- och gymnasieskola har man infört nya kursplaner och ett nytt betygssystem. Integrationen mellan förskola, förskoleklasser, grundskola och fritidshem har etablerats. De fristående skolorna har haft en mycket stark tillväxt och omfattar i dag en betydande del av skolväsendet. 

Många och stora förändringar således, som reglerats genom tillägg och ändringar i den be- fintliga skollagen. Resultatet av allt detta är ett svåröverskådligt och föråldrat lappverk och behovet av en ny skollag är stort. Därför var förväntningarna från Sveriges lärare och skolledare mycket stora på det förslag som Skollagskommittén kom med 2002. 
   Skollagskommitténs förslag byggde på en tydlig ansvarfördelning mellan staten, huvudmännen och professionen och det var anpassat till de krav som dagens skola ställer på lagstiftningen. Dessutom var de politiska partierna och de fackliga organisationerna ense om huvuddragen i förslaget. Det såg ut som om den svenska skolan äntligen skulle få en ny skollag. 
  Men förhandlingarna om en proposition gick trögt. Den ena frågan efter den andra poppade upp som stora stötestenar. Till slut blev regeringen tvungen att skicka ut ett om arbetat förslag till skollag på en ny remiss, ett förslag som enbart socialdemokraterna stod bakom. 
   Regeringens förslag fick till stora delar godkänt av Lärarförbundet men på ett antal punkter hade man urholkat och modifierat Skollagskommitténs förslag på ett oacceptabelt sätt. Detta hade dock kunnat justeras under det fortsatta regeringsarbetet. 

Men under hösten har de partitaktiska övervägningarna helt tydligt tagit överhanden. Regeringen återupptog förhandlingarna med samarbetspartierna men några initiativ till att samla enighet över blockgränserna har inte tagits. Den avgörande punkten i slutskedet gällde synen på en gemensam och sammanhållen skola med nationella mål och kursplaner för alla elever. Miljöpartiet krävde att skolor skulle kunna ha egna ämnen med egna kursplaner och där man satte betyg, vilket regeringen – med rätta – inte kunde acceptera. 

Likafullt bär regeringen ett stort ansvar för det misslyckande det innebär att ett beslut om en ny skollag förhalas ytterligare. Ansvaret delas med partier som sätter sina egna snäva partiintressen före Sveriges behov av att få en ny skollag. 
   De som drabbas av detta politiska haveri är i första hand elever och lärare. Nu tvingas skolan, Sveriges största arbetsplats, att leva med en föråldrad skollag ytterligare minst ett par år. Det är ett tungt ansvar som de samverkande partierna nu har att bära. 

ur Lärarförbundets Magasin