Läs senare

Nya gymnasieministern vill förändra betygssystemet

Att se till att de nyanlända barnen får en skolgång som banar väg in i det svenska samhället. Det ser nyblivna gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström som kanske den viktigaste uppgiften framöver. Hon vill också ändra betygssystemet på gymnasiet.
– Det är klokt att börja diskutera en övergång till något som liknar ämnesbetyg, säger hon.

av Torbjörn Tenfält
14 Sep 2016
14 Sep 2016

Vilka är de viktigaste frågorna du tänker ta tag i under mandatperioden?

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

– En av de allra viktigaste är den stora gruppen nyanlända elever. Vi behöver använda alla samhällets resurser för att se till att de här eleverna får en bra start i det svenska samhället. Lika viktigt är att det sker på ett sådant sätt att de elever som redan finns i den svenska skolan får en minst lika bra och förhoppningsvis ännu bättre utbildning.

Kan regeringen styra den här processen på ett annat sätt än hittills?

– Det är en sak jag vill titta noga på. Redan nu kan jag säga att det finns ett väldigt stort behov av mer insatser än traditionell gymnasieutbildning, till exempel språkintroduktion, vuxenutbildning och olika former av lärlingsplatser.

Är du orolig för att lärarbristen sätter käppar i hjulen?

– Jovisst, lärarbristen ett av skälen till att vi måste satsa extra på den här frågan. På kort sikt är det jättesvårt att göra något åt lärarbristen. På lång sikt behövs att läraryrket både är och uppfattas som ett attraktivt yrke.

– Några genvägar runt att yrket behöver vara attraktivt för att stärka rekryteringen finns inte. Vi kan inte gärna tvinga folk att bli lärare.

Vad krävs för att göra yrket mer attraktivt?

– Självklart är lönen viktig. Men det handlar också om arbetsmiljö, arbetets innehåll och i vilken grad lärarna själva får möjlighet att ta ansvar för yrkesutveckling och sådana viktiga saker som till exempel utvecklingen av innehållet i kursplaner.

Som ordförande i Skolkommissionen var du med och föreslog bättre karriärmöjligheter för lärare.

– Kommissionen har skissat på ett professionsprogram för lärare som jag tycker är väldigt lovande. Tydligare karriärvägar behövs så det finns en möjlighet att utvecklas i yrket och med stigande erfarenhet ta ett ökat ansvar för yrkesutövningen.

Kommer du genomföra det nu när du är minister?

– Först ska vi se vad Skolkommissionen har i sitt slutbetänkande under första halvåret 2017. Kommissionen är tillsatt för att lösa de stora strukturfrågorna i svensk skola.

Lärarlönelyftet har fått hård kritik från lärarna – har de rätt i sin kritik att fördelningen av pengarna skapar orättvisor?

– Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen och parterna samverkar om lönelyftet, inte minst som signal att man satsar på läraryrket. Men den stora grundläggande lönefrågan handlar om arbetsgivarnas självklara ansvar att se till att lönebildningen fungerar på ett bra sätt.

Ökad statlig styrning av skolans finansiering var ett annat förslag i kommissionen delbetänkande.

– Jag tyckte att det var rätt väg att gå och det tycker jag naturligtvis fortfarande. Nu måste vi gå vidare och undersöka på vilket sätt man bäst uppnår syftet om en ökad statlig styrning av finansieringen och av resursfördelningen så vi får en ett större kompensatoriskt inslag i skolan. De elever som har de största behoven ska också få de största resurserna.

Vill du förändra betygssystemet på gymnasiet?

– Det är klokt att börja diskutera en övergång till något som liknar ämnesbetyg. Samtidigt har gymnasieutredningen i uppdrag att titta på den här saken.

Vad är fördelen med ämnesbetyg?

– Mycket talar för att ett för stort inslag av kursbetyg kan göra att elever inte kämpar hela vägen fram till slutpunkten i gymnasiet. Istället blir det väldigt avgörande vilka resultat man når tidigt under sin utbildning.

Bör det vara en blocköverskridande överenskommelse i den här frågan?

– Ja, det skulle vara en stor trygghet för både lärare och elever att veta att de beslut man fattar om betygssystemet ligger fast.

Hur kan regeringen bidra till att minska avhoppen från gymnasiet?

– Det handlar i hög grad om studie- och yrkesvägledning. Den som gör ett välinformerat beslut inför sitt gymnasieval har större förutsättningar att gå kvar på det programmet. Men ibland kan ett avhopp vara bra om man inser att man gjort ett felval och byter till ett annat program.

ur Lärarförbundets Magasin