Ingår i temat
Sociala medier
Läs senare

Nya tider för lärandet

Skolans utmaning är att dra nytta av det nya kollektiva och medskapande sättet att lära.

15 Apr 2010

 – Lärarrollen, undervisningen, bedömningen, allt kommer att påverkas av de nya sociala medierna. Utmaningen blir att hitta skolans plats i allt detta. Det kommer att handla både om vinster och förluster, säger Per-Olof Erixon, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.  
  Han har tillsammans med flera andra forskare precis dragit igång ett treårigt forskningsprojekt om hur skolämnena kommer att påverkas av de sociala medierna.  
  – Skolan som idé bygger i hög grad på skrivandet med papper och penna som dominerande teknologi. De nya medierna kommer att förändra detta på en rad olika sätt.  
  Men det har länge funnits en brist på intresse för ämnet från forskningsfinansiärerna.  
  – De sociala medierna har mest uppfattats som ett störande moment med risker för nätmobbning och annat negativt. 

Flera forskare vid Umeå universitet håller dock på med frågorna.  
  Elza Dunkels kom redan 2007 med en avhandling om hur unga tänker om internet.  
  – Det var särskilt min intervjuperson Elvira, då 15 år, som fick mig att fundera på hur de sociala medierna kan locka fram drivkraften att vilja lära sig.  
  Elvira var sällan i skolan och hade streck i bild och engelska. Men hemma jobbade hon med bildredigeringsprogrammet Photoshop, som hon lärt sig via kontakter på nätet och som dessutom krävde översättning av kvalificerade instruktioner på engelska.  
  – Elvira var ett exempel på lärande som en kollektiv process. Hon lärde sig i interaktionen med andra via nätet. Och hon lärde sig för att det var roligt.  
  Elza Dunkels tycker att lärarna måste börja intressera sig för de positiva drivkrafter till lärande som de sociala medierna sätter igång hos eleverna.  
  – De borde gå att förena med det lärande som pågår i skolan och där man lär sig för att ha nytta av något på lång sikt. 

Carina Granberg arbetar med en avhandling om hur lärarutbildare och lärarstuderande väljer att använda olika IT-verktyg som stöd för lärandet. Hon har bland annat studerat lärarstuderandes upplevelser av utbildningsbloggar.  
  – Studenterna säger bland annat att bloggen till skillnad från ett seminarium ger utrymme för de tystare och långsammare att komma till tals. Det uppstår också en lärprocess när texter skrivs om. Men att kraven också blir högre i ett textbaserat samtal för att bli förstådd.  
  Ett motstånd som finns hos de studerande är att bloggar lätt upplevs som något oseriöst som inte hör hemma på universitetet.  
  Det är en gränsdragning som Camilla Jonsson också tangerar. Hon skriver på en avhandling om ungas on-line communities, typ Lunarstorm.  
  – Och jag tror inte på att man ska föra in sociala medier rakt av i undervisningen. Det vore som att flytta in fritidsgården. De unga måste få ha en fristad.  
  Däremot anser hon, liksom de andra forskarna, att skolan måste börja intressera sig för och på ett kritiskt men samtidigt kreativt sätt göra bruk av de nya möjligheterna som de sociala medierna för med sig.  
  – De ger möjlighet till ett kvalitativt annorlunda men interaktivt och kollektivt lärande där själva lärprocessen kommer i centrum.

Alla artiklar i temat Sociala medier (10)

ur Lärarförbundets Magasin