Läs senare

Nya vägar in på högskolan

HögskolanFärre antal tillfällen att göra högskoleprovet, ett nationellt behörighetsprov och bye bye till meritpoäng. Dessutom ska alla som missat gymnasiet få en ny chans via ett nationellt prov. Det är några förslag från tillträdesutredningen som presenterades på onsdagen.

15 Mar 2017
Jörgen Tholin.

Regeringens utredare Jörgen Tholin och hans medarbetare har haft ett år på sig att mejsla fram förslag på ett enklare tillträdessystem till högskolan. Det handlar dels om behörighetsregler, dels om urvalsregler vid konkurrens om studieplatserna.

De föreslår nu bland annat att antalet högskoleprov begränsas till tre prov på tre år och dessutom bör en åldergräns på 19 år införas.

– Det är rimligt att man visar att gymnasiet är huvudalternativet, säger Jörgen Tholin vid en presskonferens.

Termer

Grundläggande behörighet: Krävs för alla högskoleutbildningar. Uppnås med gymnasieexamen, komvux-examen eller motsvarande.

Särskild behörighet: Varierar beroende på utbildning.

Urval: Tillämpas när det finns fler behöriga sökande än studieplatser. De sökande konkurrerar vanligen med sitt meritvärde (betyg) och/eller resultat från högskoleprovet.

Utredaren föreslår även att det införs ett nationellt behörighetsprov som ska ges till personer som inte har klarat gymnasiet eller inte gått gymnasiet.

– Då får man visa och veta att man har grundläggande behörighet, säger Tholin.

Dessutom föreslås att meritpoängen slopas. Meritpoäng ges för vissa fördjupningskurser i gymnasieskolan, men poängen räknas olika beroende på vilken utbildning som söks. Systemet är alltså svårt att överblicka.

Betänkandet togs emot av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

– Det här (förslaget) är en viktig pusselbit i ett större arbete, säger Hellmark Knutsson vid presskonferensen.

ur Lärarförbundets Magasin