Läs senare

”Nyanlända inget alibi för sjunkande resultat”

31 av landets kommuner förbättrade elevresultaten 2011–2015, visar statistik från Skolverket. Bland de kommuner som förbättrat sig mest finns flera med en stor andel nyanlända elever.
– Att Sverige har tagit emot många nyanlända får inte användas som ett alibi för sjunkande resultat, säger Mats Rosenkvist på Infomentor, som gjort undersökningen.

06 Apr 2016

Skolutvecklingsföretaget Infomentor  har sammanställt statistik från Skolverket över andelen gymnasiebehöriga i landets kommuner 2011–2015. I 31 kommuner förbättrades gymnasiebehörigheten, i 134 sjönk den och i 125 kommuner låg andelen behöriga ganska stabilt under femårsperioden. 
 

Rapporten kopplar behörighetssiffrorna till Migrationsverkets statistik över nyanlända och Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun. 
 

Flera av de kommuner som ökat sina resultat mest har tagit emot många nyanlända barn i relation till sin befolkning. I Gullspång och Filipstad, där gymnasiebehörigheten ökade med 9 respektive 8 procentenheter, var en av tio elever nyanländ vid årsskiftet 2014/2015. 
 

Men kommunerna hamnade bara på plats 215 respektive 261 i Bästa skolkommun, där skolans resurser är ett av bedömningskriterierna. Det får Infomentor att dra slutsatsen det inte bara är mängden resurser och elevernas bakgrund som har betydelse för resultaten.
 

I Filipstad besöker rektorerna klassrummen två gånger per vecka för att utveckla undervisningen. Elevernas resultat följs upp fyra gånger om året och det finns en beredskap att göra förändringar av resurser och undervisning under pågående läsår. 

– Detta ligger helt i linje med det som forskningen visar är best practice, säger Mats Rosenkvist, skolutvecklare på Infomentor.
 

Det kan dock vara problematiskt att rakt av jämföra kommuner som är så olika stora som de svenska. De små kommunerna blir överrepresenterade i ändarna av analysen eftersom deras elevunderlag är så litet. 

– Finns bara en högstadieskola på orten kan det räcka med att fem sex elever höjer sina betyg för att det ska slå igenom som en stor andel, säger Helena Svensson, undervisningsråd på Skolverket. 
 

Och kommunerna i ändarna på Infomentors lista liknar varandra. De flesta är mindre landsorts- och bruksorter, många ligger långt ner i Bästa skolkommun och/eller har tagit emot en stor andel nyanlända.

– Vi drar inte några långtgående slutsatser men tycker ändå att det är intressant att titta på de kommuner som lyckas åstadkomma förbättringar trots att de har precis samma förutsättningar som de som tappat mest. Att Sverige har tagit emot många nyanlända får inte användas som ett alibi för sjunkande resultat, säger Mats Rosenkvist.
 

För att kunna se vad som beror på vad vill han, liksom Göteborgs stad, att man börjar skilja mer på resultaten från olika elevgrupper, inklusive nyanlända med upp till fyra år i svensk skola.

Mer om Filipstad

Läs om Filipstads satsning på schemalagda rektorsbesök här.

ur Lärarförbundets Magasin